det är Evening Chronicle. Der står mitt tal att läsa. — Men, min högt ärade herre, om, trots ert tal, min bror Mounoussamy personligen komme och sade er att Gabriel och Klerbbs icke ha mördat honom!... Embetsmannen tog tre steg tillbaka och tappade tidningen på golfvet. — Mounoussamy, er bror, är då icke mördad? utropade han, med tonen hos en man som mera fruktar att hans egenkärlek skall komma att såras än han önskar godtgöra en himmelskriande orättvisa, hvartill han sjelf i sin fåvitskhet varit vållande. — Åck! olyckligtvis, min herre, är min käre broder verkligen död. Men se här ett bref som fullkomligt bevisar Klerbbs och Gabriels oskuld och upplyser om hvilka personer äro de verkliga brottslingarne. — Och hvem har skrifvit detta bref? — Min bror Mounoussamy. — Han, som är död? — Ja, herr åklagare. — Har ni blifvit från förståndet, vår gamle polischef? — 80 här brefvet. Haf den godheten att läsa det, min herre. Då jag i går genomgick min brors efterlemnade papper, fann jag detta bref, hvilket var lagdt öfverst, tydligen med fit, för att det med säkerhet skulle falla i ögonen. Det är adresseradt på en gång till