Dagens Nyheter – 13 februari 1871, sida 1

hrr Björck, Billström om. ff ohandterisa subjekter i upptuktelse och med stora ord visade huruledes desea hrr voro sitt fäderneslands förrädare derföre att de ej ville votera de för militärlyxen nödiga summor! Hvem minnes ej sila dessa voteringar efter uniformen på riddurbuset, dessa salvelsefulla tal i presteståudet och alla dessa mer eller mindre lyckade försök att lura bönder hvaraf den tidens riksdagsannaler hvimlade. Då man riktigt ville verka på de lättrördas fantasi, lät man kanonerna vid Bomarsun d spela och visade i andanom huruledes Kkosackerna redan voro laudstigna i skärgården. Precis samma taktik begagnas för det närvarande, endast med den skilnaden att preussiska ulaner och dito spioner få fylla den roll som på 1850-talet utfördes af kosacker och ryska kanoner. För öfrigt är metoden enahanda. Samma tal om fäderneslandets förrädare, småsinnade krämarsjälar, snåla bönder m.m., som på den tiden bestods åt borgareoch bondeståndets mest framstående personligheter, sparas visserligen icke nu åt landtmannapartiets och vensterns framstående ledermöter i andra kammaren samt åt dem i första kammaren som äro nog äreförgätna att först vilja ha reda på hvad det kostar och hur det användes innan de äro benägne att bevilja dessa oerhörda anslag. På samma sätt inuom pressen. De tidningar som våga att pröfva saken och vj obetiugadt tillstyrka bifall til alls hvad regervagea begär stämplas genasv af hoftidningen Aftoubladet såsom förrädare, köpta m. tl. hyggliga epiteter, hvilka i vår tanka skulle med vida större skäl kunna slungas tillbaka på dem som ej draga i betänkaude att kasta vårt land ia de åfventyrligaste planer, endast för att kunna gifva verklichet åt sina studeaxtfantasier, och hvilka, af kärlek til: dessa, länge förbisett den stora plict, hvilken åligger hvarje publicist, eller att noga nagelfara med det sätt på hvilket statsmedlen användas. Ty första vilkoret för att ökade anslag skola beviljas måste dock alliid vara att ej redan beviljade anslag äro illa använda. Det kån nemligen alltid med temlig visshet förutses att de ökade anslagen, lånet ifrån att förbättra saken, tvärtom skola sätta den i ännu värre skick. Svenska försvarsväsendet befinner rig för tillfället precis i samma beläizenhet som en person, hvilken ärft stora tillgångar men genom dålig hushållning forslösat dsamma. Om man söker hjelpa detta genom att oupphörligen lemna honom incra pengar, så kan man vara fullt säker på att slutet endast blir att den sista villan blir värre än den första. Den som något haft med delabrerade affarer att göra vet alltförväl att alla -dy!ika lappnirgsförsök, när grunden är rutten, alltid sluta med att ställningen blir värre och värre, och likheten. mellan det sätt, på hvilket vanligen easkilta affärsmän gå tilväga vid dylika fall och som länge begagnats af svenska försvarsväsendets målmän, är frappant. Samma begär att begagna palliativkurer i stället för att sätta yxan fill roten, samma undandöljande af hela sanningen och plockvis framkomm an