Dagens Nyheter – 13 februari 1871, sida 1

ländta sidan utgör stranden en ofantlig trädgärd, hvari tulpanträd frodas och här och der bland dem höga palmer, de förra samlade i täta grupper och sålunda påminnande om medlemmarne af en umgiängsam familj, de sednare stående isolerade såsom egoister eller misantroper hvilka undfly sällskap. Likasom denna sjö har inskjutit vikar i landet, likaså har landet å sin sida par imitation utskjutit spetsiga uddar i sjön, hvilka äro öfversållade med ebenträd, lönnar och buskväxter af flerahanda slag, dem naturen i så riklig mängd friumbragt för alt gynna ftigrarne som vilja komma till sjön och dricka, utan att vara sedda af menniskor. Om ni nu gör er mödan att betrakta det vid foten af berget belägna partiet, skall er blick stanna vid en förtjusande chattiram, hvars fyra pelarrader af lönn äro ytterst imposanta och uppbära taket tillräckligt högt för att lemna luften derinom ett vidsträckt spelrum; sandelträdstrappan, som leder dit upp, har tjugotvå trappsteg, af hvilka det nedersta badar sig i sjön bredvid ett ställe, der en hjord af unga, ståtliga elefanter dricker vatten och solljus. På den plats, der ni: befinner er, döljer denna chattiram för era blickar en landtlig byggnad af det mest inbjudande utseende, en sådan som Adam torde ha drömt om, då han efter syndafallet befann sig utanför paradiset och tistlar begynte uppväxa ur den förbannade jorden.