Dagens Nyheter – 4 februari 1871, sida 2

Författningslagen af år 1869, genom hvilken i schweiziska kantonen Bern infördes d-rekt folkomrösning öfver alla lagar, lado äfven budgeten under sådan omröstning, och på det sätt att hvart fjerde år skall utarbetas och för folket framläggas en för do kommande fyra åren gällande finansplan. Stora rådets i Bern bådskap till bernfolket, i hvilket detsamma nu för första gången efterkommer denna föreskrift, är isynnerhet märkligt derför att vederbörande der måste lösa den svåra uppgiften, att på ett för hvar man begripligt sätt förklara och redogöra för behöfligheten af budgetens alla väsendtliga rubriker. Kantonen Berns hela statshushållning är här på 32 qvartsidor så klart framlagd, att detta framställningssätt kan gälla såsom mönster äfven för större stater. I huru många monarkiska stater skulle man våga, att göra beroende af en folkomröstning, hur stora skatter samma folk skall ikläda sig? Då stora rådet nästan enhälligt voterat budgetförslaget, tror man sig vara säker på, att det kommer att antagas af folket; emellertid har under de senaste dagarna en från konservativa stadsbor härflytande opposition börjat gifva sig tillkänna, hvilken uppmanar till budgetens förkastande, derför att i detsamma äfven finnes upptaget understöd till jernvägsanläggningar inom kantoxens juraiska del. Siffrorna 1 Berns budget ha föga intresse för våra läsare, men emellertid må här anföras, att utgifterna, i procent, äro på följande sätt fördelade på statsförvaltningens olika grenar: Allmänna lagstiftningen oeh finansförvaltningen 6, domstolsoch polisväsendet 109. försvarsverket 11,3, religionsoch undervisningsväsendet 243, fattigoch helsovård 10,6, för befordran af allmännyttiga ändamål och kommunikationer 210, förräntning och amortering af statsskulden 15.8.