Dagens Nyheter – 4 februari 1871, sida 1

öga hade med en enda blick fått bekräftelsen på de råa karlarnos menniskokännedom. Vid hemkomsten till hotellet gaf Fingal Elghjertas dotter fria tyglar åt sin hejdiösa smärta, och Gundla behöfde hela sin dyrt förvärfvade själsstyrka, för att inte låta sina årar flöda i kapp med sin skyddlinge. Sådant skulle då återseendet bli med denne man, för hvars skull hon lidit så mycket, denno man, som hon änvu äskade såsom ett Njut minne, trots alla de känslor af förakt och ufsky hon sökt sätta com ram åt hans lockande bild Artbur frågade oupphörligen, utan att få ett förklarande svar, om utgången af besöket. Modren sökte västan med förtviflan dölja fadrens sanna gestalt för den nyfikne sonen. CSvara mig då, tant Gundla, hvad har förefallit som så upprört er båda?4 Arthur begagnade ännu ordet tant, dels i följd af vanans makt, och dels för att under den återstående korta tiden för hans samman. varo med Rosalie icke behöfva: inviga der oskuldsfulla flickan i den sorgliga hemlig: heten. . Ja scen har förefallit, gom tillhör området af fröken Rosalies hemligheterö — svarade medren. — Ditt varma deltagande förtjenar tigar dig into till ett oniädigtvis skulle öka hennes tack, men be förtroende, som blot uu dit uvga lifs sorger. Och Arthur sökte hvilan i sitt rum, medan