y vi emellertid sammanlägga detta ped itvern för indelningsverkets bibehållande, så börja vi verkligen begripa sär ken. Det är nemligen klart alt, om det lyckas regeringen 1:o att bibehålla indelningsverket och 2:0 att f få åt sig anslagen er särskild fond för militära ändamål, så skulle regeringen kunna till en viss grad ställa sig oberoende af rep esenlationen, och vi vore ånyo inne på der gamla representationens etrålväg. Hvem skulle tratt, att den De Geer ska ministerens fort isättniig skul ie kuna göra sig skyldig till en sådan taktik, som står i rak motsats till det De Geerska representationsförslaget, ty egentliga alsigien med detta förelag var väl att flytta makten från den personliga vijar till representationen. Att nu, på sätt som i den k. propositionen blifvit för veslaget, likasom kringgå konstitutionen och ställa monarkex under flera år oberoende af representationen är ett tilltag, som vi hoppas skall finna ett afgörarde motstånd isxom denna senare. Särskildt skall det intressera folket att se hvad hållning hrr Arvid Posse, Emil Key m. fl. af land(mannapartiets herreiedamöter skoa vid detta tillfälle iakttaga. Deras antecedentia äro i detta hänseende fullkomligt klara, ty eet var just dessa herrar, framför allt br Arvid Posse, som bringade frågan om handelsoch sjöfartstonden samt beväringsfon aden till deras spets, så att de blefvo kubiuetts. åpor. Det var just hr Arvid Pos e rom no att skickligt begagna dessa frågor satta dea De Geerska misistören itrångmål och i sjelfva verket uppliste deusamma. Skulle nu samme hr Arvid Posse göra sig till redskep åt regeringen för alt i dess händer lemna, oberoende af representationen, en fond som är mängaabdelt större än de, hvilka striden då gällde, så skulls man verkligen billva L frestad att tro ningen af hvsd som påstås, eller stt den vidt omtalade landshöffingeplatsen i M Jmö skulle utgöra lönen för beskedlighet och att detta skulle u emäålet för de trägna-.samisl, hvilka, såsom vi i ett föregående nummer påpekat, egt rum enpskildt mellen regeringens ledamöter och hr Arvid Posse. Vi upprepa emellertid hvad sagt: vi tro ej att hr Arvid Posse de öfrertala sig. Vi anse honom vara alltför både klok och fosterländskt sinnad för att ej inse att et sådant bewende af honom skulle ej endast inför medrepresertanterna i kammaren, utan äfven inför hela landet ställa bonom i ett jus, hvars beskaffenhet vi endast behöfra påpeka för att hr Arvid Posse sjeli skall för en dylik position få den mest bestämda vedervilja. Men det är ej endast hr Arvid Po som i detta afseenda rbetas, Försök lära äfven anstaltas, fastän på annat vis, mot hrr Emil Key, Carl ifrarsson m. fl. af de mera framstående ledariöterna inom lavdtmannapartiet. Men alla nnderrättelser, vi kunnat iohemta, fra varit ef den art, att vitro olla des.å sök hafva varit fafänga. De vidtalaie järn st umtligen he befunnits fiaga råd sitt förstånd och ej sin känsla. Vi äro sålunda nästan för issade om att Jandtmannepartiet och venstern skola stå som en man i dessa frågor. FN TU INN