Dagens Nyheter – 4 februari 1871, sida 1

Sn På tal man och mån emeliah om för: svarsverket hör man ständigt den satsei upprepas, och äfven vi gilla med vissa modifikationer densamma: att man bör lemna hvad som behöfves till fästningar, gevär och kanoner mm. m., som under rubriken materiel kan isnefattas. Mei art lemna hved eom behöfves är ett, att kasta bort summor onödigt är ett an: nat; och vi frukta högpligen att om regeringens proposition i dess nuvarande skick blefve bifallen, skulle man löpa stor våda att råka ut för den senare eventualiteten. K. m:ts proposition inzehåller nemligen ordagrannt: Satt riksdagen såsom femd för istindsättande af landets fästoingar och försvarsmateriel, i öfverensstämmelse med den af K. m:t härofvan under fjerde hufvudtiteln framlagda plan, anslår ett effektivt belopp af 17.200,000 rdr att enligt K. m:ts disposition från riksgäldskontoret utgå, dock att deraf under åren 1871 och 1872 högst 6 millioner rdr må kunna lyftas; att riksdagen till beredande af härför nödiga tillgångar dels anslår ett direkt skattebidrag af 3 millioner rdr och dels åt fullmiktige i riksgäldskontoret uppdrager att upptaga ett lån af nominelt 15 millioser rdr mot statsobligationer, ställda i svenskt mynt och löpande med 5 procents ränta, att återbetalas genom amortering inom 12 års tid; att riksdagen till ränteliqvider och amor. tering af kapitalskulden å nämde lån anvisar ett anslsg ef 2 millioner rdr, att årligen af riksgäldskontorets medel afsättas, och för beredande af tillsånug dertill åtager sig on vapenskatt till lika belopp med bevillningen efter 2:dra och 3:dje artiklarne, hvilken, för att under år 1872 utgå debiteras gercnsamt med 1871 års bevillniog och för är 1872 gemetisamt med bevillningen för samma Er; att amorteringan af lånet icke körjag förr än hela dess belopp blifvit upptaget samt avt, om, innan amorteringen vidtager, något öfverskott, efrer det alla ränteliqvider skott, skulle å anslaget uppstå utöfver de tre millioner rdr, hvilka här ofvan blifvit bestämda att till fonden ingå, det belopp som är afsedt att upplånas då med lika mycket minskas och en mot miuskningeu svarande summa i obligadioner aunuileras. Alltså ånvo cr Tond att etälla till re-ceringens (regentens?) cisposition. Hafva sj då ej haft nog af dessa evinnuvrliga strider om foxder mellan ingen och representationen? Hvem minnes j de väldiga striderna om handelsoch sjöfarts-fonden vid rikstsgarue 1858 och 1869 samt om beväringsfvaden 18707 Iivem. minns ej huvu minvistören De Geer den ena gånger efier den undra förklarade tvisterna om dessa foxder som kabinettsfrågor, eller rättare sazåt hwu den ena riks dagen det förklarades utgörs en kabinetsfråga att regeringen skulle bebålla fonden och huru samms ministör dea snåra riksdagen, öfrerlemrade samma fond åt riksdagen gom deza året förut sagt utgöra ett hufvudvilkor för hvarje regerings bestånd? Hvem minns ej huru göleborgsrepresentanteraa dervid Sföriorade koncepterna och huru br Bergstedt under. dessa strider fick hysteriska konsulsioner? Vi hade i ssaning trott att oerna för båda i 1 j parterna så obehagliga strid skulla varit slut; och det var derför med både förvåning och ladsnad vi fonnit art detta så att säga ectrafond-systen ånyo blifvit bragt å bane af ministeren.