Dagens Nyheter – 20 januari 1871, sida 2

oo fehkså en priekntng. I Engel holms glada tidning läses: Att Engelholm3 borgmästare icke håller Engelholms Tidning, faller af sig sjelf. Han har emellanåt blifvit något prickad i bladet, och då kan man väl inte undra på att han fattat misshag till detsamma — han likasom några andra små Sstorheter härstädes. Alla dessa bedra sig emellertid mycket, om de, såsom det säges, inbilla sig kunna döda tidningen derigenom att de icke hålla den. Fyratie rår till eller ifrån tryckeri-kassan gör just ingenting, då den kassan i alla fall är temligen god — tack vare en hygglig allmänhets välvilliga mellankomst. — För lumpna 4 eller 5 rdr ämna vi icke afvika från vår föresatts, att hålla tummen på ögat å dem, som sådan tumning tarfva — och de äro lyckligtvis icke många (knappt 8) på platsen, hvadan vårt arbete blir jemförelsevis lätt i den vägen. OQrgverkafrågon I Ansås. För någon tid sedan meddelade vi ur Engelholms tidning en artikel om den underbara orsaken, hvarför Ansås kyrka ej blifvit försedd med orgverk. Med anledning deraf upplyser församlingens kyrkoherde, hr N. ÅA. Landergren, att enär iogen orgel blifvit anskaffad eller varit till hands, har han ingen kunnat insätta, liksom han i sammanhang dermed nämner, att såvidt på honom beror, kyrkans kassa aldrig kommer att förstöras eller kyrkan skuldsättas för en orgel, äfven om derpå kunde uppspelas trumshvirfiar, sålänge nemligen kyrkan ej förmår bota egna brister eller försätta kyrkogård och kyrkomur i bättre skick, än det usla och nära förargelseväckande, som nu är och i flera år varit förhanden. Hög ålder. Inom Rumskulla socken i Wimmerby-trakten lefver en undantagsman, som i sjelfva verket äfven är en undantagsmenniska. Han fyllde nemligen den 28 sistlidne december sitt 100:de år och har under hela sin långa lefnad tillhört ofvannämnda samhälle. Sedan omkring 50 år tillbaka är han, i följd af ett fall, mycket ofärdig i ena höften, hvarför han har svårt att gå. Hans själsförmögenheter äro ännu kraftiga: hörseln är svag, men synen så god, att han kan läsa utan glasögon. Ära den, teve res bör! (Meddeladt Falköpings Tidning.) Såsom bevis på trafikanternas belåtenhet med det sätt hvarpå stattonskarlen Johausson skött sina göromål vid Sörby station öfverlemnades för några dagar sedan till honom, i stationsinspektorens närvaro, en sockerskål af silfver. På den enkelt, men smakfullt arbetade silfverpjesen fanns följande inskription: Till stationskarlen A. Johansson från Sörby trafikanter. Höping—Hults jernväg. Från Eugland har; anländt till Köping—Hults jernvägsbolag ett med ångbroms försedt, fyrakoppladt lokomotiv utan tender, förfärdigadt hos firman Sharp, Stewart komp. i Manchester. Lokomotivet kostar uppsatt 31.500 rdr. Det ankom i början af december och användes för de tunga godstågen mellan Örebro och Köping från och med detta års början. Gedna teeken. Sisom ett glädjande bevis på: den fördelaktiga ekonomiska ställningen i Norrköping omnämner dervarande tidning, att Norrköpings sparbank för närvarande har 74,000 rdr disponibla för utlåning. Äfven Örebro sparbank Jär ha rätt mycket. att utlåna a prima vista. Göteborgs hendelsförening har till sin ordförande under innevarande år återvalt grosshandlaren P. Hammarberg och till vice ordförande grosshandlaren OC. J. BruseWwilz. Akta barnen! Från Wings socken skrifver. Borås. Tidnings korrespondent: Pigan A. L. Gustafsdotter, boende i en backstuga nära Mastuoga, hade sin dotterdotter, 2!1a år gammal, i sin vård. Den 11 dennes på f. m. gick hon från hemmet och stängde flickan ensam inne, efter att förut ha eldat en brasa. Då : hon efter några timmars frånvaro återkom, mötte henne i förstugan rök och osInns på golfvet låg det olyckliga barnet. nu nästan oförmöget att längre kunna röra sig. Hela dess lilla kropp var bränd öfverallt, utom der, hvarest kroppens tryckniog mot golfvet, som bar spår af elden, hindrat alla klädesslarfvorna att bli förbrända. , Underligt Bog uthär dade det stackars barnet de fasliga plågorna 16 timmar, hvarefter det fick sluta sitt korta lif: En äfventyrare, som ömsom utgifvit ! Big för att vara eo Dickson, ömsom ingen mindre person än storfursten-tronföljaren i Ryasland, har en längre tid bhuserat i lappmarks; bygderna och fråonarrat allmogen dess sparI penningar till icke obetydliga belopp. Nu omsider har gvnnaren blifvit srinen och ingatt 3; i i