Dagens Nyheter – 20 januari 1871, sida 2

— Biksdags-Nyheter, Båda kamrarne hade i går förmiddag kor tare sammanträden Pervid valde kamrarne deputerade att jointe talmännen utse kanslioch vaktbetjening. Första kammaren valde hrr Fåhraus, G. A. Sparre och OC. G. Mörner, hvardera med 44 röster och Fröman med 43 röster. Andra kammaren utsåg med alla afgifna rö: sterna, eller 139: her Hierta, Matinerskantz, Lithner, Nils Larson, Per Nileson i Espö, Sjöberg, Kiomansson och Adlersparre. Till sekreterare utsåg andra kammaren enhälligt sin förre sekreterare, kommissarien i riksgäldskontoret II. Husberg, hvarjemte kammaren utsåg till ledamöter att deltaga i talmansöfverläggningarna herrar Å. Posse, med 100 samt Asker och Carl Ifvarsson, hvardera med 99 röster; samt till ledamöter att handhatva vården om kammarens ekonomiska angelägenheter: hrr Öhlin, Isberg och Lindberg, med 73 röster hvardera. Suppleantsfrågan. i Andra kammaren beslöt i går i likhet med: den första, att i morgon företuga Val af ledamöter i de ständiga utskotten. I sammanhang härmed förekom äfven frågan om antalet af suppleanter i dessa utskott. Som bekant, har det herrskande partiet i andra kammaren under de sednaste riksdagarna drifvit igenom, att antalet suppleanter varit lika stort som de ordinarie ledamöternas. Detta har naturligtvis icke varit af något slags behof påkalladt, utan man har endast, under föregifvande att man borde bereda de mindre förfarne ledamöterna tillfälle att öfvervara de lärorika utskottsdiskussionerna, på ett behändigt sätt, som man säger, velat stryka så mänga som möjligt om munnen med en utmärkelse. Hela denna suppleantsfråga har verkligen ett komiskt element, söm annönseruär en fåfänga, hvilken borde vara bannlyst ur en riksförsamliog; vi föreställa oss nemligen att de personer, som nu hugnas med utmärkelsen att bli suppleanter utan utsigt att såsom sådana få göra något gagn, ej derigenom skola bland sina komittenter vinna ett grand mera anseende än de förut egt. Men frågan har äfven ur praktisk synpukt sin alivarsamma sida, som ej bör lemnas oanmärkt, om än deraf ingen menlig följd eller olägenhet försports: För att alla suppleanterna skola kunna få det med suppleantskapet åt dem utlotvade undervisningen i utskotten, fordras att de ordinarie ledamöterna åt dem lemna plats, äfven om dessa ej hafva annat skäl att afhålla sig från utskottens sammanträden. Det inses lätt hvilket störande inflytande på arbetets jemna gång ett sådant förfarande, konseqvent fullföljdt, skulle hafva, och hvilken osäkerhet, då kammaren ej har ett så stort antal för utskottsgöromål kompetenta personer, deraf i utredningar och beslut kunde uppkomma. Hr Hedin fästade i går kammarens uppmärksamhet på dessa och andra omständigheter samt yrkade, att antale; suppleanter skulle bestämmas till endast hälften af de ordinarie ledamöternäs. Hr O. B. Olsson yrkade emellertid på, att samma antal som vid de föregående riksdagarna skulle bibehållas, och detta blef kammarens beslut med 102 röster mot 62, hvilka afgåfvos för hr Hedins förslag. Kamrarnas kanslier. De dertill valde deputerade utsågo i går: Till notarier i Första kammaren: vice här radshöfdingarne O. J. J. Stael von Holstein, 4. LD. van der Hagen, BR. Thorell samt k. sekreterarne W. B. Beskow och C. Westman. Till notarier i andra kammaren: k. sekreteraren C. S. Sandström, jur. kand. 0. F. Amnell, vice kollegan F. OC. Winnberg, e. 0. kanslisten i generaltullstyrelsen O. H.Risen, vice häradshöfdingarne C. A. Husberg, I