Fr En re a rr HH riget. Tyska röster om kriget. Sådana höjas nu i allt större antal både hemma och ute på krigsteatern, som med bjerta färger skildra de förluster och vedervärdigheter af alla elaog äfven de tyska armåerna måste vidkännas samt gifva uttryck åt den allt allmännare blifvande Jängtan cfter freden. Så skrifvrer krigskorrespondenten till Kölnische: Zeitung, hr Julius von Wickede: Med förtviflans yttersta trots försvarar sig Frankrikes hufvudstad och med den mest bårdnackade förblindelse vilja Gambetta och konsorter fortsätta striden ända till det yttersta, ehuru icke ens den minsta skymt af hopp att ännu tillkämpa sig segern kan återstå för dem. Emellertid göres Frankrike fortfarande till en stor öken. Det lilla kriget mot de frivilliga skarpskyttarna låter mensklighet och kristendom mer och mer försvinna ur de kämpandes ledkr. Detta förskräckliga härjande och brännande fortfar, hela byar uppbrännas fullständigt, kanske för några skott som guerillaband från annan ort i dem afskjutit, och hela striden hotar nu antaga en sådan karakter, att det icke kunde gå mycket vildare till under trettiåriga kriget. Om någontiag är egnadt att göra en menniska med intelligens och känsla till anhängare af Elibu Barrit och hans fredslära, så är det detta krig år 1870, och när vi en gång scgerrikt hafva s ntat det och stängt Janustemplets portar — då miste det vara en helig pligt för alla de europe:ska kulturstaternas representanter att förena sig till en stor fredskongress för att arbeta på och äfven genomföra sådana åtgärder, genom hvilka man kan nedsätta våra stora stående härar till det minsta möjliga och beröfva de enskilda staterna alla medel till att äfven i framtiden sönderslita hvarandra i grymma strider, brottsligt utgjuta hundratusentals menni skors blod och ofta pi det råaste sätt förstöra folkens välstånd, kultur och frihet för hela generationer. En af de bästa och mest opartiska korrespondenter den tyska pressen haft i detnuvarande kriget är republikanen Herman Voget, som, åtföljande den 1:a baierska kåren, i bref till Frankfurter Zeitung och Neue Freie Presse skildrat de operationer och strider, hvari denna kår deltagit. Under detta uppdrag hade han ej skytt att uttala sin och armåns förvåning öfver de besynnerliga promcnader hertigen af Mecklenburg under senare hälften af november företog i vestra Frankrike under sitt letande, efter Loirearmn, som aldrig lemnat sina positioner utanför Orleans. Denna med någon ironi kryddade skildring har emellertid renderat honom storhertigens allerhögsta onåd och en percmptorisk order att icke blott lemna hans högqvarter, utan äfven Frankrike, 2 x Enligt ctt telegram till engelska tidningen Dailg News pågick under hela juldagen med få korta uppehåll en stark kanonad från samtliga fästena omkriovg Paris. Under utfallet den 21 december togo parisarne till fånga 60 man af drottning Elisabets regemente vid Le Bourget. Äfven en tysk ambulans föll i fransmännens händer, men den blef återsänd. På julsftonen, då det äfven sköts från fästena, dödade en enda bomb 14 man af 1:a preussiska gardesregementet. Det varden dagen mycket stark köld vid Paris. x Svenskar i fransk krigstjenst. En korrespondent från Stockholm till Noirköpings tidningar skrifver bland annat: De franska segertelegrammen från Paris ha några gånger omnämnt svenska namn från Brie söt At Ag Ir ddt Cr Enger TT. pay trä bona