Dagens Nyheter – 2 januari 1871, sida 1

finnes statdrängen hafva 204 rdr iinkomst. Om vi antaga att familjen endast består af 4 personer, så har hvarje person 14 öre om dagen att lefva af och att kläda sig med. Det är mindre än hvad som bestås fångarna, hvilka likväl icke behöfva hålla sig med kläder! Den största stat, vi funnit någon statdräng ha, var följande: l4 tunna hvete, 5 t:r råg, 1!4 t:a korn, l4 t:a ärter, 6 lisp. sill, 2 lisp. salt, 2 t:r potatis och jord till sättning af 22 t:a dito, 34 k:a mjölk pr dag (hälften skummad, hälften oskummad) samt 80 rdr i lön och 5 rdr i städsel. Men denne statdräng, som om dagen gick i vanligt arbete, skulle om vintern hvarje morgon från kl. 3 och hvarje afton till kl. 8, vara behjelplig i stallet vid hästarnas ans. Han hade 3 barn, af hvilka det äldsta, 14 år, redan gjorde dagsverken, och han var den bäst bergade af gårdens alla statdrängar. Deremot hafva vi äfven funnit följande stat och lön gifvas en statdräng med hustru och 3 barn: 4 tunna hvete, 4 t:r råg, 1 t:a korn, 6 kappar ärter, 5 lisp. sill, 2 lisp. salt, 4 t:r potatis, l!2 k:a skummad mjölk om dagen samt i städsel 2 rdr och i kontant lön 40 rdr. Vi sakna lust att ens försöka skildra de umbäranden, denna familj var underkastad. Huru föga statdrängarnes vilkor förbättrats under de sednaste decennierna, ehuru lefnadsvilkoren under tiden så betydligt fördyrats, framgår af nedånstående statlistor. Forssell uppgifver följande exempel på staten i mellersta Sverige på 1820-talet: 4!2 tunna säd, 2 tunnor potatis, 4!2 lispund sill, 1!2 lispund salt, 3 skålpund humle, 1 lispund gråseij, 1 lispund fläsk, !3 slagtko, !2 stop söt och 1 stop sur mjölk om dagen, 12 k:r bränvin, vedbrand, städsel 5 rdr, lön 44 rdr. Agardh meddelar från en herregård i hufvudstadens närhet följande statlista, gällande 1845: 6!2 tunna säd, 2 t:r potatis, 10 hufvuden hvitkål, 12 t:a sill, 1 lisp. salt, 2 lisp. kött, 2 lisp. fläsk, 1 skålp. humle, 2 par. skor, !2 k:a söt mjölk om dagen, städsel 3 rdr, lön 33 rdr 33 öre jemte vedbrand och husrum.