HH riget. Paris försvar. (Af en engelsk korrespondent.) Hvad vi här i Versailles företrädesvis sysselsätta våra tankar med, är denna fråga: huru jänge kan Paris hålla sig? Månne vi ej förhastat oss, då vi skyndat att omfatta den meningen att slutet af belägringen icke kan vara långt aflägset? Trochus och hans garnisons beslut att försvara sig till det yttersta synes ha blifvit allt fastare för hvarje månad. Garnisonen har under tiden vuxit till en fruktansvärd armå, och Paris försvarsväsende är nu hardt nära oöfvervinnerligt. Det måste bli ett förfärligt bombardemang för att skrämma den del af befolkningen, som icke har förmåga att deltaga i törsvaret, och torde detta medel komma att försökas, såvida Trochu icke annorledes kan förmås att gifva med sig. De tyska soldaterna fordra medlets tillgripande så fort som möjligt, och kung Wilhelms motvilja för experimentet måste efter all sannolikhet öfvervinnas genom den i hären allmänt rådande meningens påtryckning. Men kommer ett bombardemang till stånd, skola vi också bli utsatta för en väldig artilleri-duells alla chancer. De franska fästena äro väl armerade, och vi kunna icke på förhand döma om verkningarne af deras granater, då dessa skickas mot ett bestämdt föremål, som befinner sig inom skotthåll. Jag märkte en dag då jag färdades rundtomkring staden att garnisonen var verksam och talrik på alla vigtigare punkter. Denna garnison är nu mycket starkare än den var för två månader sedan och har: många flera kanoner, både större och mindre, och försvarscirkeln har utvidgats. Så t. ex. äro vid Villejuif och Avron, sydost och nordost om Paris, befästningsverk uppförda, hvarifrån en god del af den kringliggande nejden domineras. Vid St Denis ha fransmännen blifvit så verksamma, att de belägrande numer knappt kunna nalkas befästade platser, som