Den andra omständigheten är att parisarne så väl begagnat den långa tidrymd, som belägringen varat, till att anlägga nya försvarsverk utanför sina framskjutna fästen, att till slut verkliga vådor uppstått för de belägrande sjelfve. Om det icke precis är riktigt, hvad som från franska sidan uppgifvits, att den tyska cerneringslinien omkring dem utvidgats — åtminstone har detta väl icke skett mer än på ett par punkter — så är det deremot alldeles säkert att fransmännens försvarslinier utvidgats genom anläggande af nya verk. Det var nu kommet derhän att, enligt hvad det förljudes, fransmännen voro nära att till en del vända om de hittillsvarande förhållandena och kunna bombardera det preussiska högqvarteret i Versailles. Det måtte, som sagdt, vara dessa båda omständigheter som föranledt att preussarne i går öppnat bombardemang mot de franska verken på Avrons höjd. Dessa verk äro anlagda framför fästet Rosny, österut från Paris, på en svensk mils afstånd (fogelvägen) från boulevarderna. Något bombardemang af sjelfva staden anses icke kunna verkställas, förrän preussarne tagit — ifall det lyckas —de fästen som ligga mellan deras .positioner och Paris, det vill säga större eller mindre delar af den yttre försvarslinien. Sedan hafva de ringmuren qvar att storma och slutligen barrikaderna, i fall det kommer så långt. GD NIST Vr at Bo Te TK NE RE raet åT INAA T EN ERN e RSRRe ä sde