gen af egna angelägenheter, att han ej har tid öfrig att tänka på eller för andra mer än han jemt upp är skyldig till. Ochi detta kan man åter spåra verkningarne af metoden ått ba för stora jordbruk, hvarigenom makten jemte initiativet blifvit på ett dominerande sätt koncentrerade i ett fåtal händer, men sjelfverksamheten — detta kraftiga hjelpmedel till all förkofran — hos det stora flertalet deremot föga sporrad, om ej rent af förlamad. (Forts.)