Dagens Nyheter – 5 december 1870, sida 2

Det händer att jag liksom du sjelf är lite omombytlig. Nå, det kommer ingen president på balen — fortfor baron Fingal, i det han med forskande blickar betraktade hvarje förbigående dam, som kunde ha den mest aflägsna likhet med den förlorade rosen. — 4Nenej, men! Ryktet hade väl någon grund, och kanske är det inte så alldeles helt med den der guldsmidda isolerade thronfåtöljen deruppe på estraden. Stackars konspiratörer, som gjort sig så mycket besvär förgäfves. — Der är hon! Ser du inte, der är hon! Husarlöjtnanten fick likasom en elektrisk stöt, men hvilken han förgäfves sökte meddela åt Xbror August, som han fattade under armen, för att bortföra. Bror August var en klippa. Dock, det föll skämtaren in att roa sig litet på den förryckte löjtnantens bekostnad, och derför utropade han plötsligt: Nej, vänta lite, Elghjerta! Der är hon! Der hredvid bersån, vid den krachanerade gubbens arm! Den andra hade ju mörkt hår. Men der har du blonda lockar och ly-lybska armar, der har du Juno och Freja i en person. Skada bara att hon redan på förhand vänder dej ry-ryggen. Baron Fingal Elghjerta följde ögonblickligen fingervisningen och rusade af som em snabblöpare mot den anvisade platsen. Han gjorde en djerf och närgången krökning omkring det