Dagens Nyheter – 5 december 1870, sida 2

allenast sig sjelf, utan äfven sin samtid. — Sådana män ha vi ej många och sällsynta blifva dealltid, ty för att blifva sådana fordras icke allenast att naturanlagen äro rika, utan äfven att de väl vårdas, icke allenast att tid och tillfälle till deras utveckling finnas, utan äfverm att de begagnas, hvartill åter fordras ihärdighet och kraft — och när de finnas dessa män, erkännas och värderas de icke genast — den verksamme, framåtskridande i sin kraft obetvinglige och omutlige, kan ej undgå att krossa mycket småsinne, stöta mången afundsam, korsa många oädla och egennyttiga beräkningar, men slutligen böja sig och tystna dessa motståndskrafter för den miktiga anden, som genom sitt arbete, ledt af den -redliga viljan. kan visa för alla en lång lefnadsbana, prydd med de minnesstoder, som heta goda och nyttiga haändlingar, och den ädle mannen belönas då äfven med sin samtids vördnad och tillgifvenhet. Dessa tankar framkalla namnet Frans Schartau, ty han var just en sådan man, som genom sina utmärkta naturanlag, sin redliga vilja att gagna, sin arbetsamhet, sin manliga fasthet, gjorde sigtill hvad han var, en framstående och utmärkt mån både i det enskilda och offentliga lifvet, en mån lika ärad och älskad af de sina, som hedrad oth aktad af alla. Också har; genomträngd af dessa känslor och stolt öfver att räkna honom bland de sina, Stockholms grosshandlaresocietet velat, gor nom en minnesstod å det ställe der Stockholms händel, rörelse och industriella lif dagligen sammanföra representanterna för desamråa, föreviga minnet af Frans Schartau, klok i råd, kraftfull i handling för allmänt och enskildas väl, såsom ett uttryck af samtidens tacksamhet och vördnad och såsom en föresyn för efterkommande. Vi stå nu inför denna minnesstod, djupt och smärtsamt kännande alla hvad vi enskildt öch hvad det allmänna förlorat genom den ädle mannens bortgång. Vår smärta vid tanken på hvad vitörlorat kan dock ej återkalla honom bland oss, men vi kunna hedra hans minne genom att nuchelsa de af mästarehand framställda ädla dragen af Frans Schartau samma känslor. som vi egna detta hans oförgätliga och vördade minnas 7 Umiversiteten. De offentliga föreläsningarna vid Upsala universitet afslutades för terminen förliden tisdag. På onsdagen hölls sista stipendii-uppropet. De två återstående veckorna af terminen äro upptagna af akademiska examina. j Med. kandidatexamen är aflagd af C. RB. Sandberg, gestr.-hels., och J. Th. Winbladh, östg. Praktisk teologisk examen har vid Lunds universitet aflagts af G. Hansson, verml. Lunds studentkår har utsett till sin ordförande under nästa år adjunkten Lang och till vice ordförande adjunkten Dunår. Almanack de Gotha för 1871 är utoch hitkommen. Formatet har måst utvidgas och boken visar sig — för första gången så vidt vi känna — i röd färg. Betecknar det att året är ett blodsår, eller innebär det ett förebud att det röda ska!l uppsluka monarkien och byråkratien? I afvaktan härpå illustrerar denna handbok sig ännu lojalt med rojala porträtter: främst Seger-Wilhelm; dernäst ett näpet flickansigte, tillhörigt den nygifta prinsessan Elisabeth af Rumämien; så får man ett porträtt af hr Vasseur — nej, underskriften angifver att det är turkarnes sultan; vidare erkehertig Albert af Österrike; slutligen prins Georg af Preussen, hvars utseende är långt ifrån att ge någon föreställning om den barbarism som vissa yngre historieskrifvare bemöda sig att inför allmänna meningen göra liktydig med Borussianism. — Kalendern slutar med en kronologisk öfversigt af fransk-tyska striden ända till kapitulationen af Metz. Det anmärkningsvärdaste draget iden nya årgången är att deri inrymts plats åt en del stater, hvilka hittills såväl af Almanach de Gothas redaktion som af annat folk ansetts såsom vilda eller som statsparias, dem man ej behöft taga någon notis om. Man finner nu midtibland de s. k. civiliserade staterna sådane som Siam, den fria staten Oranien, Transvaalska republiken, Madagascar och Zanzibar. Hvad Siam beträffar, så måtte väl åtminstone den staten snart äfven få rum i den kungliga svenska statskalendern, ty den eger två kungar och styrelseformen är både feodal och absolut — egande sålunda de förtjenster, hvilkas frånvaro förmodligen utgör anledningen till att Schweiz och Nordamerikas Förenta stater ej blifvit upptagna i nämnde svenska kalender. Ytterligare äro de engelska och holländska kolonierna utförligt behandlade i Almanach de Gotha, hvarförutan den innehåller ett vidlyftigare statistiskt materiel än förr. Danska kronprinsessans brudgäfva förevisades i fredags afton i Industriföreningen i Köpenhamn.