Folkhögskolelitteratur. Svenska visor och sånger, samlade och utgifna till bruk vid folkhögskolan i norden. I. Köpenhamn 1870. 236 s. liten oktav. 1:-20. Folkhögskolan är af en sådan betydelse för vårt fosterlands framtid, att hvarje försök att gagna densamma och -göra hennes verksamhet mera välsignelsebringande är ett företag, som är värdt allt beröm. -:Men om detta är sannt, så inses ock, att det är fosterlandsvännens pligt att motverka, det okunniga och charlataner kunna begagna folkhögskoleidn till sin egen fördel. En sådan pligt tro vi oss uppfylla, då vi för allmänheten påpeka halten och beskaffenheten af det arbete, hvars titel återfinnes öfver dessa rader. Om afsigten med utgifvandet af denna samling sånger varit god, så har förmågan åtminstone icke svarat deremot. Både valet af stycken och dessas gruppering förfåder en stor okunnighet :i svenska litteraturen och tillika en total frånvaro af smak. Utgifvaren har ordnat den första afdelningen efter de deri omtalade händelsernas tidsföljd. Sålunda har han börjat med Völu spå, det gamla mytiska qvädet, och fortgått sedermera allt till Oskar I:s död. Häremot vore ingenting att anmärka, om icke stora luckor funnes här och der, hvarigenom märkliga historiska personligheter, som blifvit af skalderna besjungna, alldeles förbigås. Håller man på den historiska ordningen, så må man icke gå förbi en sådan man som Karl XI, hvars förtjenster det är folkhögskolans uppgift att förr framhålla än de blodbestänkta hjeltarnes och som dessutom mycket lämpligt kunnat bli representerad genom Böttigers bekanta sonett. Karl X Gustaf och Gustaf III — för att nu hålla oss till kungarne — saknar mån också i det fosterländska bildgalleriet, ehuru den förre i Oskar Fredrik och den senare i nästan alla vårt lands skalder fått värdiga