Dagens Nyheter – 24 november 1870, sida 1

mande. Hon var. sjelfva älskvärdheten och godheten: hjertlig och tillgifven såsom maka och moder, artig och förekommande mot sina likar, mild och vänlig mot dem som stodo under henne samt ömmande för alla lidande och nödstälde. Lilla Julia tycktes arta sig att bli en fullkomlig afbild af modren, icke allenast i afseende å nyssnämda egenskaper, utan jemvil ifråga om skönhet. Gustaf var son till en i en mindre byggnad inpå , gården boende tullvaktmästare Renvall och demnes hustru. Såsom vanligen är fallet med personer, hvilka uppvuxit i fattigdom och nödgats med kroppsarbete förtjena sitt bröd, hade makarne Renvall icke varit i tillfälle att inhemta hvad man benämner humanistiska kunskaper. De voro dock begåfvade med den förnämsta af all bildning: ett klart begrepp om rätt och orätt samt en allvarlig sträfvan att blott göra det förra och i allt söka undvika det gednare. Tullvaktmästaren och hans hustru hade i följd deraf med rätta vunnit det anseende som en hederlig vandel alltid förlänar. De arbetade båda redligt för sin bergning, hustrun med tvätt, han i sin tjenst, sträfvande tillika att samla något för ålderdomen samt att kunna ge en god uppfostran åt deras enda barn, Gustaf. Det hade ej undgått föräldrarne att han hade ovanliga anlag för ritning och mål