Dagens Nyheter – 14 november 1870, sida 1

Fm tillgripa tvångsmedel; och Som Picard gaf ef ter, blef äfven polisprefekten qvar på sin plats. De franska prefekterna och generalprokuratorerna ha mottagit följande depesch från Gambetta: Varen mera på er vakt än någonsin. Hvarhelst Bazaine eller någon af hans stabsofficerare anträffas, skolen I låta arrestera dem och ögonblickligen skicka dem till Tours under god bevakning. x x I Perpignan framkallade underrättelsen om Metz kapitulation allvarsamma oroligheter. Fästningens kommendant anfölls af en folkhop och fick fyra sabelhugg i hufvudet. Några af hans vänner förde honom till hospitalet; men här skulle han ha blifvit mördad, om icke sjukvaktarne hade räddat honom. Något liknande hände gensedarmchefen. En man vid namn Bordas blef stenad utanför sitt hus; det lärer ha varit förfärligt att åse. En annan af massan förföljd person blef ihjälslagen med yxor och hammare. BSedan kallades national: gardet till vapen. Från Nimes omtalar Opinion du Midi att några dervarande medborgare, som voro förbittrade mot regeringen i Tours med anledning af dess brist på energi, samlats vid prefekturen, der de ville tvinga prefekten och mairen att afgå från sina befattningar; men nationalgardet, som understöddes af befeolkningen, gjorde snart slut på oroligheterna. Man får nu af Norddeutsche Allgemeine Zeitung underrättelse om huru det skall förklaras att de fransmän, som medföljde en luftballong och föllo i preussarnes händer, blefvo ställda inför krigsrätt. Kung Wilhelm har nemligen på det bestämdaste förbjudit att någon passerar de preussiska linierna, och detta förbud gäller också luftseglare. Det strider mot alla krigslagar (hvarför icke också mot alla menskliga och gudomliga lagar?) att någon dristar i luftballong lemna en af kung Wilhelm belägrad stad, när hans majestät uttryckligen har befallt. att alla skola stanna derinne. Det är derför något som faller alldeles af sig sjelf, säger Nordd. Allg. Zeitung, att slika lufthjeltar behandlas såsom hvar och en annan menniska, som till lands eller till sjös söker smyga sig förbi hans majestäts trupper eller utspionera dessa; de ställas nemligen till ansvar efter krigslagarne. Flera ty ska blad se ett nytt bevis på fransmännens rysliga gudlöshet i dezsa mot de kungl. preussiska krissförordningarne stridande luftfärder, och de lägga sin -harm i dagen genom att kalla luftballongerna för smygposter. Från Orleans skrifver en korrespondent till en tidning i Wien, bland annat: Vid betraktande af de storartade anordningar, som äro vidtagna för sjukvården i fält, har man rätt att tala om en fortskridande utveckling af humanitets-idn, men hur obetydlig synes dock icke denna utveckling, om man blott kastar en flyktig blick på det elände, som öfverallt uppträder i krigets spår, på de passioner, som det lössläpper. Så länge vi ännu föra krig äro vi djupt försjunkna i barbarism. Hvarje dag lemnar nya bevis derpå; hvarje dag öfvertygar mig tyvärr allt mer och mer om att vi ha ringa utsigt att snart frigöra oss från denna barbarism. Vi ha inträdt i en ny period af kriget, under hvilken många vackra förhoppningar måste ramla. Ju längre jag vistas i Frankrike, ju mer och ju närmare jag samtalar med fransmän om deras lafids nuvarande ställning och detsammas framtid, ju mera öfvertygad blir jag derom, att om än Frankrike nu slutar fred, skall det dock begagna sig af första tillfälle att förnya kriget mot Tyskland. Om detta krig är berättigadt eller icke, deröfver skall man först i andra hand reflektera. För de flesta fransmän gäller också skenet mer än verkligheten. Om