Dagens Nyheter – 10 november 1870, sida 1

ns ee Sn Krim och i Italien, icke obenägen att antaga. det deras oemotståndliga lan skulle ersätta många brister och tillförsäkra om seger. Hans illusioner blefvo icke af lång varaktighet. ; ; Armån i Metz mönstrade endast 100,000 man i stället för 150.000: armen i Strasbourg endast 40.000 i stället för 100.000; under det marskalk Canroberts kär hade ännu en division i Paris och en annan i Soissons; hans artilleri såväl som hans kavalleri var icke i ordning. Ån mer: ingen armåkår var ännu fullständigt försedd med den utrustning, som behöfdes för att gå i fält. Kejsaren gaf noggranna order att de bristande regementenas ankomst skulle påskyndas, men han blef långsamt åtlydd, då ursäkter gjordes att det var omöjligt att lemna Algeriet, Paris och Lyon utan garnisoner. Icke dess mindre var hoppet att utföra fälttåget efter den ursprungliga planen icke förloradt. Mam trodde att fienden icke skulle vara i ordning före oss. Hans rörelser voro icke kända, ej heller i hvilka qvarter hans trupper skulle samlas, och det var i afsigt att utröna dessa omständigheter, som den. 2 augusti. steg blefvo på försök vidtagna vid Saarbräcken. . Men den undanröjdes all ovisshet genom anfallet på Douays division vid Weissenburg af öfverlägsna stridskrafter, hvarpå följde två dagar sednare den ärorika men olyck liga slagtningen vid Freischweiler. . Samma dag, den 6 augusti, hade general Frossards armekär en kamp med fienden på höjderna af Spicheren; och ehuru resultatet-af denna strid ej torde hafva varit fördelaktigt. måste det sägas, att om de två divisioner, som voro i tillfälle att understödja general Frossard, hade hastigare vtfört de order, de mottagit från marskalk Bazaine, så skulle vi.på den dagen hafva vunnit segern. Vare SR ärmed huru som helst, vår ställning var kritisk. Genom de tyska truppernas raska initiativ, då de inbröto samtidigt öfver Sarre och Rhen, voro vi angripna midt under det vi höllo på att bilda oss. General de Faillys kär hade Icke haft tid att förstärka marskalk Mac Mahons och fann sig sjelf afskuren från armån i Metz: general Douays kår, som långsamt mönstrade i elfort, befann sig: på långt afstånd från krigsteatern, och marskalk. Canro erts kår var ännu ej fullständigt bildad i lägret vid Chålons, Under dessa omständigheter beslöt kejsaren, som var djupt nedslagen öfver att se alla sina planer förstörda, och som blifvit drifven inom dessa få dagar till att icke längre tänka på någonting annat, än en defensiv ställning, att omedelbart föra armeån tillbaka till lägret vid Chålons, hvarest man skulle hafva samlat spillrorna af. marskalk Mac Mahons arm samt de Faillys och Douays armåkårer. Då denna plan meddelades till Paris, blef den först gillad af ministerrådet; men två dagar sednare underrättades kejsaren genom ett bref från hr Olliver, att, efter mogen Pröfning, ministerrådet ansett sig hafva alltför hästigt gillat armens reträtt till Chälons, då öfvergifvandet af Lothringen ej kunde annat än utöfya en bedrövlig versan å den allmänna sinnesstämnibgen, i följd hvaraf an tillstyrkte kejsaren att afstå från sin plan. För ögonblicket gaf kejsaren vika för detta räd. Armens i Metz effektiva styrka var uppbringad till 140,000 man fenom marskalk ÖCanroberts ankomst med två divisioner jemte reserven, och den erhöll order att koncentrera sig omkring Metz, i hopp om att den skulle kunna vara i stånd att falla öfver en af de preussiska armåerna, innan de hade utfört sin förening. :Olyckligtvis, liksom om i detta fälttåg alla framgångens elementer brustit oss, blef icke allenast armåns koncentrering fördröjd genom slaget vid Spicheren och genom det dåliga vädret, utan äfven dess verksamhet paraIyserad. genom den fullständiga okunnighet, hvari vi alltid sväfvade beträffande de fiendtliga armåernas ställning och styrka. Preussarne dolde så väl sina rörelser bakom det fruktansvärda skyddet af det kavalleri, som de utvecklade framför sig i alla riktningar, att, oaktadt de mest ibärdiga undersökningar, det aldrig blef verkligen kändt hvar massan af deras trupper befann sig, eller, i följd deraf, hvarthän våra största ansträngningar skulle vändas. Den 14 augusti, likasom den 16, inbillade sig ingen att man hade att göra med hela preussiska armåen; det fanns ingen som betviflade vid Gravelotte, att in Verdun kunde lätteligen uppnås följande dag. I Paris voro de icke bättre underrättade än vi. M Fälttågets sorgliga öppnande måste naturligtvis hafva berört den allmänna opinionen på ett plågsamt sätt. Kejsaren kände att han gjordes ansvarig för armåns bedröfligs belägenhet, under det armån anklagade marskalk Leboeuf för dröjsmålen och för bristerna i organisationen. Kejsaren beslöt derför att gifva befälet åt marskalk Bazaine, hvars duglighet var erkänd från alla sidor, samt att upphäfva stabschefsbefattningen. nder det dessa händelser tilldrogo sig, besvuro feskilliga eneraler kejsaren att Åomna armån, framhällande att det kunde hända att förbindelsen med Paris blefve afskuren och att då, instängd i Metz och skild från det öfriga Frankrike, statens öfverhufvud skulle blifva urståndsatt att leda landets angelägenheter eller att gifva dem den rätta riktningen, samt att från denna belägenhetrevolutionära rörelser kunde uppstå.