Dagens Nyheter – 20 oktober 1870, sida 1

SST TONRET BL ARSENAL EREg St ft EERO RSS TERS ha upphört; parisarne uppträda nu sjelfva i det drama, som uppföres på deras vallar. Panem ? Bröd ha de ännu för ätminstone tre månader, och vin för tre år. Köttbristen förskräcker ingen. Det finnes trakter af landet, säger man sig, i hvilka bönderna blott två gånger om året, vid påsken och julen, äta färskt kött; och dock må de väl och äro starka. Rapphöns och harar bestås icke vidare i Paris, och man saknar dem ej heller; de tider äro långt aflägsna, då det hette: Om Paris under två dagar icke har någon grädde till sitt kaffe, så kapitulerar det genast. Man känner sig redan lika hemmastadd på sin bastion som förr på sitt kaf6. Hvarje bataljon utgör en stor familj, som har sitt gemensamma hushåll. Kaffe med bränvin serveras kl. 6 på morgonen; frukost och middagsmåltid, tillagade för det gemensamma hushållet, kosta icke en frank pr man. I början fann man krigstjensten på vallarne temligen besvärlig; nu har man vant sig dervid och finner sig förtraffligt. Nätterna, tillbragta i tält och på halm, bli redan kyliga, men man sveper in sig i filten och tänker med hemlig belåtenhet: I natt måste dessa preussiska hundar återigen frysa duktigt. Hvad den intelligenta delen af befolkningen, men också blott denna, bittert saknar är underrättelser om hvad som hin der och sker ute i verlden. Man vet alldeles ingenting om hvad som tilldrager sig på andra sidan om det haf af baionetter som svallar kring vår stad. Paris är nu Noachs ark i den preussiska syndafloden, och gång efter annan utflyger derifrån, liksom dufvan, en ballong, som öfverför ett lifstecken, ett kärlekens och trohetens ord till de oroliga vännerna hinsidan hafvet. Från Paris har ett bref af den 11 dennes anländt till Tours, hvari meddelas att krigsrätten samma dag dömt till döden fem at desertörerna vid Chatillon. Les Nouvelles du Soir, som utkommer i Paris, meddelar i sitt nummer för den 7 d:B: I går inställde sig Gustave Flourensistadshuset i spetsen för 10,000 nationalgardister. Han mottogs af Trochu, Gambetta, Jules Ferry och Etienne Arago. Upphofsmännen till denna demonstration begärde att nationalgardets bataljoner skulle beväpnas med chassepotgevär, att stadsfullmäktige genast skulle väljas och att man med afseende på krigsoperationerna skulle öfvergifva den kejserliga taktiken att sända en fransman mot sju preussare. Hmn liflig diskussion utspann sig, och resultatet deraf blef att Flourens ingaf sin ansökan om afsked från chefskapet för nationalgardets 1:sta legion. På aftonen hölls i anledning häraf ett möte i salen Bataclan, der 3,000 personer hade infun: nit sig. Ledru Rollin höll ett mycket passioneradt föredrag, i hvilket han uppmanade de närvarande att begära val af stadsfullmäktige. En polack och en belgier beklagade sig öfver.att man icke ville tillåta dem att strida för Frankrike. Mötet var mycket lifigt, men det slutades utan att något tumult föreföll. Om försvarsanstalterna i Paris berättar Correspondance Havas den 3 dennes: Befästningsarbetena för att skydda Seines linier från Versailles hafva blifvit allt längre framskjutna. Efter striden i förrgår har man nedhuggit skogen på ön Billancourt och äfven en del af skogen vid Bas-Meudon. Framför vallarne uppför man en bastion, som armeras med fruktansvärda marinkanoner. Dessa pjeser, som äro upphöjda tio meter öfver marken, bestryka med sin eld stränderna af Seine på ett ansenligt afstånd. De skola i förening med kanonbåtarne kraftigt bidraga att förstöra fiendens belägringsarbeten. Tre hunodra tusen chassepotgevär, levererade från fubrikerna i Paris, sägas komma att utdelas åtnationalgardet. Den 2 begaf sig befolkningen ut åt alla håll för att lägga sista handen vid försvarsarbetena. Under de sednaste åtta dagarne har det mest tillfredsställande framtåtskridande egt rum i afseende på försvarsmedlen. Dessa förbättringar märkas bäst, der Seine fyter in i Bercy, vid jernvägsbron. Alla batterierna på bastionerna hafva i dag blifvit försedda med skanskorgar, hvilka hindra de fiendtliga projektilerna att träffa dem som servera kanonerna. De framskjutna verken hafva blifvit utförda på en höjd, som beherrskar flodens stränder. Denna bro har, liksom bron vid Point-du-Jour, blifvit en verklig fästning. Från Versailles skrifves till Beränrer Börsen Courier den 8 dennes, att grefve Bismarck satt sig mot ett bombardement af Paris och föreslagit, att man skulle i dess ställe uthungra staden, ty två millioner menniskor skulle icke länge kunna hålla ut i brist på lifsmedel. General Moltke skall deremot förfäktat åsigten att skyndsamt företaga ett kraftigt bombardement, i den kanske berättigade förhoppningen att Paris befästningar ej länge