Dagens Nyheter – 19 oktober 1870, sida 2

— 10 — merfors. Skål, hedersbroder; töm din bägare för framgången af vårt företag. Här afbröts öfverläggningen genom en tredje persoms mellankomst. Det var en lång, ståtlig yngling, iklädd björneborgarnes, uniform. Det mörka ögat blixtrade af lefnadslust och draget omkring munnen antydde trots: och en sådan kallblodighet, som var nödtvungen i dessa tider. Vid åsynen af den unge mannen utropade fältväbel Roth, i det han svingade bägaren öfver sitt hufvud: — Der ha vi en gosse, som icke bleknar för kosackernas lansar; god dag, pojke, hur mär du efter det heta badet i går? — Bra, väbel, svarade ynglingen i det han gjorde ställningssteg, men innan Kasken red, hviskade han mig några ord i örat, och jag vill nu fråga om det är sanning eHer ej. — Det är allt rama sanningen, min tappre Erik, svarade Spof och slog ynglingen på axeln, vi ämna klatscha upp ryssarne litet mellan hyarje stor dufning, Adlercreutz och Döbeln bestå dem, och behöfva fyrtio raska bussar i sällskap; du följer väl med? — Jag följer, om det bär af ända till Petersburg, svarade Erik med glänsande blickar. Hvart det bär mot moskoviterna skulle jag tro att ingen björneborgare vill sitta. hemma i pörtet och skala potatis; här är min hand, väbel, och jag, som känner de bästa och djerf