Dagens Nyheter – 17 oktober 1870, sida 2

Oresunds-Posten och Frankrike. De af denna tidnings läsare, som tagit kännedom om Öresunds-Postens i vårt lördagsnummer anförda anklagelser mot D. N. för dess föregifna afvoghet mot Frankrike, lära med icke ringa öfverraskning ishemta att Öresunds-Posten i sitt nummer för förliden lördag, efter en revy öfver tillståndet i Paris, säger: att man med bäfvan motser framtiden och derefter fortsätter så: CMen utom Paris? Idel upplösning och svaghet. Den provisoriska regeringen i Tours oense; den länge omtalade sydhären, som snart skulle vara färdig, ännu alltjemt en saga blott; Bazaine, en skicklig befälhafvare, men en narraktig napoleonist, tvetydig och sannolikt i detta ögonblick oförmögen att hålla sig längre liksom att bryta sig genom belägringsarmån; i Lyon galna försök att införa den röda republiken; i Vendee och Bretagne opatriotisk vägran att strida bredvid Garibaldi, derför att han hållit efter påfven och hans presterliga jesuitskara, medan hr Louis Bonaparte och hang kreatur drifva sina intriger att återvinna ett eller annat åt den störtade dymastien, — dessa drag torde vara tillräckliga för att visa den opartiske betraktaren till hvilken afgrundsbrant ti: t napoleonska väldet, offiheten, materialismen, -okunnigheten och lättsinnet fört Frankrike. Kanske skall man tycka, att teckningen är för mörk, och att det står vida bättre till; vi skulle ingenting högre önska, men frukta, att det i verkligheten ser än mörkare ut. Lyckligtvis finnes hos hvarje rätt och allvarligt tänkande en fast förtröstan på den gudomliga vishet, som länkar folkens liksom den enskildes öden, och en sådan folkindividualitet som den franska kan väl böjas och agas, men endast för att resa sig så mycket högre och renare. Den starke och rikt begåfvade behöfver i allmänhet agan strängare än den svage, men ve den agande handen, om den ej föres af kärleken, utan endast af hatet och hämdlystnaden. Så ock nationerna emellan. Trampar ett segrande folk rätt och billighet under fötterna och föraktar broderskärtekens manande röster, då kan man säga: ve segraren! Någonting som ens på långt när kommer upp mot hvad Öresunds-Posten Harofran