Dagens Nyheter – 11 oktober 1870, sida 1

SRARNUVE MPR pan pet tillämpar dem, skall, om hon så önskar, lefva i godt förhållande till Ryssland. Det skulle blifva helt annorlunda — derpå kan man ej tvifla — om slumpen och krigshändelserna satte vid styret i Frankrike män, tillhörande det parti som drömmer om en allmän fred och proklamerar nationernas förening såsom sitt yttersta mål, men som ej anser detta mål kunna vinnas annorledes än genom att vädja till folkens syskonkänsla och dymedelst åvägabringa en federation, styrd efter en gemensam grundsats, den universela demokratiens -och republikens grundsats, som skulle famna de båda hemisfererna med sådan påföljd, att alla trouer reducerades till stoft och aska, som man sedan kunde strö öfver bläcket i det nyss skrifna allmänna fredsfördraget. Således om Frankrike antager en republikansk regering, som icke vill lägga sig utiandra länders styrelsesätt, så kan man vara förvissad om att dess representant skall mottagas här i: Petersburg fullt ut lika bjertligt som de amerikanska Förenta staternas sändebud. Jag anser för ett otvifvelaktigt förhållande att hr Thiers kan säga sig vara fullkomligt tillfredsställd med Rysslands sympatier för Frankrike och att han ej skall ha svårt att göra begripligt det dessa sympatier, huru lifliga de än äro, dock ej skulle kunna förmå Ryssland att kasta sig i kriget för att genom vapenmakt åvägabringa en fred, hvilken kejserliga regeringen förgäfves bemödat sig att upprätthålla, och som, bruten i strid mot hennes uttalade mening och råd, icke kan genom hennes medverkan återupprättas, då man ej vädjat till hennes bemedling eller visat sig böjd att lyssna till hennes råd, x Till hvilka resnltater det radikalalvälfärdsutskottet i Lyon -ville :komma,: framgår af följande dekret, som : detsamma under sitt korta herravälde utfärdade: Franska republiken. Kommunernas revolutionära federaiion. Den olyckliga belägenhet, hvari landet befinner sig, de offentliga myndigheternas vanmakt och de privilegierade klassernas liknöjdhet ha fört den franska nationen till afgrundens rand. Om det revolutionärt organiserade folket icke skyndar sig att handla, är dess framtid till spillo gifven. I känslan af farans omätlighet och i betraktande deraf att ett förtvifladt ingripande af folket i händelsernas gång icke bör uppskjutas ett enda ögonblick, föreslå de förenade välfärdsutskottens delegerade, samlade i en centralkomitå, följande beslut: Art. 1. Statens förvaltningsoch regeringsmaskiner, som blifvit obrukbara, afskaffas. Franska folket får med omskränkt makt styra sig sjelf. Art. 2. Alla civila och brottmålsdomstolar suspenderas och ersättas med en af folket ut öfvad rättskipning. Art. 3. Betalningen af skatter och intecknade skulder suspenderas. Skatterna ersättas genom kontributioner af de federerade kommunerna, hvilka åläggas de rika klasserna i förhållande till hvad Frankrikes allmänna välfärd kräfver. Art. 4. Staten, hvars uppdrag betraktas ha upphört, kan ej längre blanda sig uti privata skulders betalande. Art. 5. Alla kommunala styrelser afskaffas och ersättas i alla de federerade kommunerna genom välfärdsutskott. hvilka utöfva ali makt under folkets omedelbaka kontroll. Art 6, Hvarje i en departements-hufvudstad varande utskott sänder två delegerade, för att ingå såsom medlemmar i Frankrikes revolutionära välfärdskonvent. Art. 7. Detta konvent sammanträder genast på stadshuset i Lyon, som är Frankrikes andra stad och så belägen, att man derifrån