Dagens Nyheter – 30 september 1870, sida 3

Minneslista för joräbrukare i oktober 18370. Sädesskörden torde nu i allmänhet va Höst löjning och öfriga arbeten, som af: ) mande år, ha deremot börjat. Årets rika återgifver krafter och håg till fortsatta ansträngningar; och efter ett godt år torde ritta tidpunkten vara inne för vidtagande af de förbättringar, som äro af behofvet påkallade. Till dessa torde i främsta rummet böra räknas fältens torrlägg.nine i förening med en förbättrad Iladugårdssko Tickdiknins har nu redan länge användts och befunnits fullkomligt ändamålsenlig. Utan en fullständig torrläggning ir odling afrotfrukter endast undantagsvis dönade ock sädesodlingen kan icke heller bedrifvas med den säkerhet som erfordras. Alla s. k. förbättringar bi i sttagas med misstro och noggranna försö! s för att utröna om dessa verkligen medföra fördel. Till på sädant sätt pröfvade förbättringar måste täckdikning nu kunna n Då en rik skörd gifvit medel till detta arbetes utförand: uppmana vi hvar och en, som icke redan vy: ällt detta arbete, att nu göra det. Arbetet bör icke utföras utan sakkännedom, hvarföre yi tillstyrka anlitandet af statsagrötiomen Ingeniör Uddman, som till sitt biträde har af Håshållnings-sällskapet aflönade dikesförmän, som kunna hafva närmare tillsyn öfver arbetets utförande. Sedan fälten blifvit torrlagda, bör den djupare bearbetningen af jorden företagas. Alfluckring och djupplöjning hafva stort inflytande på rotfrukter nas trefnad och bör alltid föregå odling af sockerbetor, rotabaggar m. m. En stark skörd borttager från jorden mer födoämnen för platitorha än en gare skörd. Landtmannen bör derföre vara betänkt på medel att ersätta dessa ämnen. Han får visserligen genom halm m. m. mer gödsel, men då han siljer mycket från jorden, borttager han mycket; och endast det jordbruk kan i längden bestå, der jorden återfår hvad som genom skördarne tages derifrån. Erättningen verkställes antingen genom ladugården eller genom direkt användande af från annat håll tagna växtnäringsämnen. En vil j d med stark utfodring och lönande a dugårdens produkter har i alla tider bevisat i änd att framkalla välstånd och rika s är det ännu i dag. Vetenskapen har lärt oss nödvändigh af att gifva plantorna defödoämnen de behöfva; den har dock icke förnekat igten och nyttan af ladugårdsspillning; den har lärt oss huru vi skola ersätta hvad som fattas i denna, och huru vi skola gå tillväga. om vi icke utan stora uppoftringar kunna åstadkomma tillmäckli mängd af ladugårdsspillning. Ännu har dock Sett vetande icke kommit långt, och nogranna försök böra företagas af hvarje landtbruare för att utröna hvilka ämnen böra tillföras hans jord. Den gjorda skörden lemnar medel till dessa försöks anställande, hvilka dessutom icke torde medföra förlust utan tvertom visa vägen till vinst. Kreaturen böra i denna månad icke utsättas för köld och dåligt bete. Så länge väderleken med ifver må de gerna några timmar dagligen skrapa vad de kunna på dikesbackar m. m. men under tiden böra do få tillräckligt foder inne, så att de icke blifva utmagrade. Största vinsten och mesta gödseln åstadkommes genom en väl hållen ladugård och beror icke på mängden af kreatur utan På huru de skötas och fodras: (Skarab. 1. Hush.-Sällsk. Tidn.)