Dagens Nyheter – 30 september 1870, sida 1

invånarne som undgingo elden blefvo summariskt expedierade dagen derefter. Pörfattaren berättar härefter huru han på återvägen till Sedan mötte den stora transporten af fångna franska officerare, bland hvilka han igenkände och talade vid flera bekanta. Alla voro till fots utom några äldre officerare som åkte. Icke den ringaste antydning förekommer om att de blefvo förfördelade eller misshandlade af eskorten. Belgiska tidningen Echo de Parlement, som åtnjuter ett högt anseende, innehåller ett bref från en i Briässel bosatt person, hvars stora förmögenhet satt densamma i stånd att lemna betydande bidrag till vården af krigets offer. I detta bref förekommer följande: Jag har sett eleganta hus, i hvilka särade tyska soldater blifvit inqvarterade, Icke den ringaste förstöring syntes. Soldater hade legat i salonger: na och sängkamrarne, der porslinssaker och atenienn-prydnader stodo framme; de voro aktsamt undanflyttade, så att när frum i huset återkommer dit, skall hon med glad öfverraskning finna att hon blott behöfver sätta sakerna i ordning igen. Jag blef bjuden att spisa i ett af dessa hus, som begagnades till fältlasarett. Min värd, en tysk läkare, lät servera på ett gemensamt bord och aktade sig väl att begagna salongens bordduk, som var mycket väl hopviken och lagd åsido. Understundom hade hungern tvingat trupperna (nemli: en de tyska) att taga upp potatis, men de togo ej rån hela landet, ingenting öfverflödigt, utan endast hvad som var nödvändigt. Dessa sanningar böra betonas i anseende till de mot tyskarne utspridda oriktigheter. Det är alldeles öfverdrifvet att de ödelagt hela byar af bara förstöringslust. Oberäknadt Bazeilles, der sten ej finnes på sten, hafva byarne (eller småstäderna) lidit jemförelsevis ringa. Att Bazeilles blef förstördt härrör i första rummet derifrån att bairarne i grannskapet deraf måste stå mot anfallet af en hel armåekår, de slogos som lejon. Men det var icke ensamt denna strid som förstörde Bazeilles. t) Friskyttarne fattade posto i staden och sköto på tyskarne. Dessa kunde hvarken utrymma eller gifva sig till tåls med fiendens eld och sköto derför ned byn med kanonkulor. Eldsvädan ödelade hvad kanonkulorna hade förskonat. Detta är den nakna sanningen, osanna är deremot att det sköts på qvinnor och att sådane jagades tillbaka in i de brinnande husen, såsom det be rättats. De afvita historierna om qvinnorha, öfver hvilka soldaterna hållit ståndrätt och skjutit, förtjena ej vederläggning. En prest i staden, som flydde till Bouillon och var tokig.af rädsla, är det ouppsåtliga upphofvet till en mängd skräckhistorier och falska anklagelser mottyskarne. Presten blef utom sig och skrek att man ville döda honom. Jag har varit i tillfälle att förvissa mig om att tyskarne försökt lugna honom, men det hjelpte icke; han ville hvarken höra eller se. Jag såg en af Bazeilles olyckliga invånarne på ruinerna af sitt hus. När jag frågade honom om . han var ond på tyskarne, svarade han: Ack nej, de blefvo anfallna; men hvarför skulle också friskyttarne komma på det olyckliga infallet att kasta sig in i staden och skjuta på dem! De äro skulden tul alltsammans !, Tjensten i de tyska lasaretterna är förträffligt ordnad och ojemförligt mycket bättre än i de franska, der det går till såsom i alla andra förvaltningsgrenar. e tyska läkarnes nit, godhet och vänlighet kunna ej tillräckligt prisas. e franska läkarne äro visserligen ganska verksamma, men sällan sträcker sig deras hjelp utöfver hvad tjenstö pligten fordrar. — De franska officerarne klagade öfver oordningen i förvaltningen. Medan armen svalt i Sedan, stodo hela vagnparker med lifsmedel i Montmedy, 2s (svensk) mil derifrån. Marodörer Demäktigade sig en del af vagnarne, berusade sig och läto vin och bränvin rinna ut på marken. En svensk läkare, som tjenstgör i franska armån och skrifvit flera bref till CDalpilenX, skrifver sednast från BSedan-Balan den 8 dennes: Man vet nu någorlunda summariskt antalet af blesserade och döda; det är mycket större än hvad man i förstone kunde förmoda; man uppger ända till 100,000. Förfärligt har preussiska artilleriet härjat bland fransmännen — jag glömmer aldrig den fasaväckande åsynen, huru vid ett skogsbryn under en lång sträcka de lågo hoptals ofvanpå hvarandra. Bland tyskarne hafva bairarne lidit mest, framför allt vid stormningen af Bazeilles, der fransmännen höllo sig dolda i husen och genom fönstren sköto på dem. Knappt ett ) Författaren afser här den verkan som bairarnes artilleri åstadkom, när de ryckte an mot Bazeilles för att taga platsen. De förlorade i denna strid 5,000 man. D. N.