Politiska nyheter. Rentvagning af Napoleon. Med anledning af de beskyllningar, som på sednaste tiden i åtskilliga, isynnerhet engelska, tidningar riktats mot den fångne kejsaren, som man till och med beskyllt för att med berådt mod ha framkallat kriget, endast i afsigt att dölja, att han årligen skulle tagit 50 millioner frank från krigsministerns budget till sin civillista, har Napoleons privat-sekreterare, hr J. Pietri, tillställt Journal de Bruxelles följande bref, dateradt Wilhelmshöhe den 15 september 1870: Hr redaktör! Från det ögonblick olyckan drabbade Frankrike har kejsar Napoleon oupphörligt varit föremål för de hätskaste anfall och alla möjliga slags förtal, hvilket allt han otvifvelatigkt skall besvara med förakt. Men om det än är honom värdigt att under sådana förhållanden iakttaga tystnad, gäller detsamma icke om de män, hvilka stå honom nära och äro fästa vid hans person, och det kan icke vara dem tillåtet att låta alla de beskyllningar mot hans person, som dagligen uppdukas i franska och utländska tidningar, qvarstå oemotsagda. Den nedrigaste af alla lögner är utkolporterad af en engelsk tidning, som icke har aktat för rof att skjuta skulden för kriget på en förlägenhet, i hvilken civillistan befann sig, en förlägenhet, som skulle ha tvungit kejsaren att hvarje år låna 50 millioner frank hos krigsministeriet, och kriget skulle således nu ha blifvit förklaradt för att utplåna hvarje spår af dessa lån genom utgifterna för ett stort krig. Denna monströsa beskyllning vittnar antingen om elak afsigt hos författaren eller också om att han lefver i den djupaste okunnighet om de lagar, enligt hvilka statens finanser skötas i Frankrike. Underslef af denna art äro knappast möjliga. i Frankrike, der sträng kontroll utöfvas öfver att civillistan kan uppfylla sina förbindelser och der statens finanser äro underkastade lagstiftande församlingens och statsrevisionens kontroll. In annan tidning i London försäkrar, att det i Amsterdam är allmänt kändt, att kejsar Napoleon nedlagt en summa af 10, millioner frank i holländska jernvägsaktier. Detta är osannt från början till slut, och jag kan försäkra, att kejsaren icke nedlagt en centim i utländska fonder. ÅA andra sidan har en tysk tidning framställt kejsarens förhållanden i en helt annan dager, i det hon skildrat honom såsom till den grad utblottad på resurser, att den preussiska generalstaben hade måst låna honom 2000 thaler efter slaget vid Sdan, men denna sista sensationsnyhet är lika sanningslös som dess företrädare. Jag skall inskränka mig till att bemöta dessa uppgifter, icke derför att jag hoppas att dermed göra slut på dessa beskyllningar mot en suverän, som endast den olycka, som drabbat honom, borde beskydda mot dylikt, utan blott för att visa, hur ogrundade de äro.