Dagens Nyheter – 17 september 1870, sida 2

half 10 upphörde elden öfverallt, blott då och då hördes en häftig gevärseld. Fransmännen hade vunnit terräng. Den plats, mot hvilken de framträngt, var icke tillräckligt besatt med våra trupper. Det blef nu fråga, om fienden skulle kunna behålla den intagna ställningen, ty under natten skulle vi få förstärkningar från alla håll. Vi stannade hela natten under vapen utan att tillsluta ett öga. Kl. half 7 om morgonen, då dimman skingrade sig, uppflammade striden ånyo. De vära stormade från alla håll mot fienden. Fransmännen började. vika och drogo sig dervid närmare vårt regementes ställning. Nu var vår stund kommen. Vår andra bataljon stormade fram att fördrifva den venster om oss i skogen posterade fienden, men måste vika tillbaka med stor förlust. Den samlade sig likväl på nytt och stormade fram; understödd af den första bataljonen. Denna gång kastades fienden tillbaka. Våra fusilierer ingrepo pu i striden och föllo in i fransmännens venstra flank. Vi kastade fienden tillbaka öfver de framför oss liggande höjderna och förorsakade honom genom vårt energiska anfall och vår väl riktade eld oerhörda förluster. Kl. 3 e. m. voro fransmännen, oak: tadt det tappraste motstånd, på alla håll tillbakaträngda och vår seger fullständig. Franskt kavalleri i slaget vid Sedan. (Af ett engelskt åsyna vittne.) Kl. 12,25 blefvo vi mycket förvånade öfver att se hela hopar af tillbakagående franskt infanteri på höjden mellan Sådan och Floing; under det att ett preussiskt batteri från St. Meuges med granater gjorde stor verkan i de retirerande linierna. Hela höjden var under en qvarts timme betäckt af springande fransmän. Mindre än en halftimme derefter fäste general von . Roon vår uppmärksamhet på en annan fransk kolonn, hvilken höger om Sdan, på vägen från Bazeilles till La Garenne-sko: gen, var stadd i full reträtt. Ungefär samtidigt visade sig en tredje fransk kolonn, som drog fram öfver en bred, gräsbevuxen äng, genom La Garenne-skogen, straxt på audra sidan Sedan, utan tvifvel för att understödja försvaret af den vigtiga fördjupningen vid Bazeilles, nordost om staden. Kl. 12,55 öpp: nade de franska batterierna i skogsbrynet i La Garenne-skogen en kraftig eld mot de framryckande kolonnerna af tredje kåren, hvilkas afsigt det var att storma höjden nordvest on La Garenne och derigenom vinna nyckeln till positionen på den sidan. Kl. 1,5 började ytterligare ett franskt batteri i skogen sin eld mot de preussiska kolonnerna, hvilka voro nödsakade atwvt byta plats för att undandraga sig de franska granaterna. Straxt derpå sägo vi preussiska tiraljörer på spetsen af höjden framför La Garenne, ofvanför Torcy. De tycktes vara för svaga, och general Sheridan, som stod bredvid mig, utropade: Ah, de stackars d —ne äro för svaga; de kunna aldrig bibehålla denna position mot alla fransmännen! Detta bekräftade sig snart, ty preussarne nödgades retirera utför höjden för att söka förstärknving, ty de framryckande fransmännen voro minst sex mot en. Men inom fem minu: ter återvände de, denna gång starkare, ehuru fortfarande betänkligt underlägsna de väldiga franska kolonnerna i antal. Hjelp himmel, sade general Sheridan, de franska kyrassiererna skola storma mot dem! Och verkligen formerade sig också ett regemente franska kyrassierer, hvilkas hjelmar och bröstharnesk gnistrade i solskenet, i sqvadronsektion och sprängde utför sluttningen mot de preussiska tiraljörerna. Utan att först bilda linie, mottog infanteriet kyrassiererna med en förfärlig :eld på omkring 150 stegs afstånd; de laddade och sköto så snabbt som de möjligen kunde. Hundratals hästar och karlar stupade och regementet återvände fortare än det kommit. I samma ögonblick kyrassiererna vände, började också de tappra preussarne att i marsch-marsch förfölja. Sådant förekommer icke ofta i krigshistoriens annaler. Då ryckte det franska infanteriet fram och angrep preussarne, hvilka under en mycket tät eld från chassepoterna lugnt väntade till dess fienden kommit på omkring 150 stegs afstånd, då de sände honom en sådan laddning bly, att infanteriet snart följde kavalleriets exempel och återvände dit, derifrån det kommit, d. v. s. bakom en höjd sträckning, omkring 600 steg åt Sedan till, der tiraljörerna icke kunde träffa dem ... Kl. half 2 gjorde ett nytt regemente franskt kavalleri, denna gång, såsom jag tyckte, jägare, ett andra försök att fördrifva preussarne, hvilka hvarje minut fingo förstärkningar. Men det rönte samma öde som kamraterna i stålbarnesk och tillbakadrefs med stor för ÅR a Rn a SA hl