Dagens Nyheter – 8 september 1870, sida 2

terns lopp skulle som vanligt drifva söderut längs kusten. Men den förfärliga händelse, som-ständigt måste hota dem och intet ögonblick unna dem ro, inträffade i början af januari: isfältet remnade och delade sig, och det till på köpet under deras hus, så att äfven detta skildes i två delar. Lyckligtvis blefvo största delen af huset tillika med båtarne och. alla menniskorna tillsammans på den ena halfvan. Under samma tid blåste fruktansvärda snöstormar i den mörka natten, så att döras Kläder fylldes med snö och de knappast kunde röra sig. De byggde då af husets lemningar en mindre hydda, men några måste liggå i båtarne. Emellertid blef isstycket, hvarpå de lefde, allt mindre genom lösbrytning vid kanten, och hvar gång isen hördes tränga omkring dem, måste de alla hålla sig beredda vid båtarne. Slutligen fram mot våren hade de drifvit ned till 61 graders bredd, och det lyckades dem då att, med -tillbjelp af båtarne; nå Grönlands sydkust. Deras lilla simmande ö hade då tillryggalagt öfver 200 mil med dem; hållande sig 5 till 10 mil från kusten, som man då och då kunnat varsna, ehuru man oftast tog miste. på simmande isberg. Genom observationer hade man äfven kunnat: öfvertyga sig om; att de vore flytande. Efter oerhörda ansträngningar lyckades det dem att komma : med sina. båtar omkring Kap Farväl ochatt nå den hernhutiska missionsplatsen Fredriksdal, alla välbehållna, utom en som blifvit sinnessvag. Om ångaren Germania har ännu intet. sports, och hvad som är mest att befara är, att den råkat i brist på kol, snårt efter sedan den skilts från segelfartyget, somi förde dess förråd häraf. i