Dagens Nyheter – 26 augusti 1870, sida 2

har jag sårat honom. Huru skall detta gå, då jag gör mig skyldig till det ena felsteget efter det andra? — Nu skall ni få höra några fakta, återtog grefven. I går afton började Albert, sedan han omnämnt de fördömda brefven, med att utlägga en snara för mig, och tack vare denna blef han upplyst om hela sanningen, hvilken han väl förut anat men icke känt med säkerhet, emedan det endast var en del af min korrespondens med fru Gerdy som råkat i Noölshänder. En dispyt, så liflig som möjligt, uppkom: sedan mellan mig och min son. Han förklarade för mig att han var besluten att vika för herr Gerdy. Jag återigen yrkade att vi skulle inleda underhandlingar med den unge mannen och till hvad pris som helst åvägabringa en öfverenskommelse. Albert vågade opponera sig häremot. Alla -mina bemödanden att förmå honom att ingå på mitt förslag voro fruktlösa. Förgäfves sökte jag låta de strängar i hans själ vibrera, som jag antog var de känsligaste. Han upprepade, att han mot min vilja skulle :afstå från sitt grefliga namn och sade att han skulle finna sig belåten om jag ville tillförsäkra honom en måttlig bergning. Jag försökte till sist inverka på honom genom att: erinra derom att ett giftermål, som han varmt önskat sedan två år tillbaka, efter all--gannolikhet skulle bli omöjliggjordt genom -hans egen eivishet; han svarade då att han försäkrat sig