Dagens Nyheter – 24 augusti 1870, sida 1

OS OT MUIVUUGRIVA MM Snr Re KNESSET hvilka levererats på venstra Mosel-stranden, straxt vester om Metz, icke från Bazaines sida ha utkämpats på det att-hans armå skulle kunna bana sig väg till Verdun, utan hans afsigt måste ha varit att inbjuda prins Fredrik Karl och Steinmetz till batalj i starka ställnin sar och att göra dem all den skada, som stod i hans makt, innan han drog sig tillbaka inom Metzs detacherade fästen och tills vicare inställde sina operationer på öppna fältet. Preussarne erkänna också sjelfva i siva depescher, att han har tillfogat dem en ganska betydlig förlust, hvarigenom invasionsarmen blifvit än ytterligare försvagad. Det säges, att general Moltke redan från början haft den planen att afskära franska armåns center och venstra flygel vid Metz och der innesluta dem. I en korrespondens från Berlin, som är skrifven fera dagar före den första drabbningen på högra Moselstranden den 14 d:s, heter det: i I det ögonblick, då detta bref inträffar, skola preussarne gannolikt vara i Nancy och, hvad som är ännu mer, mellan Lothringens hufvudstad och Pont-å-Mousson. Om franska armån icke då vågar sin yttersta ansträngning, om den icke sätter sig i rörelse för att leverera ett förfärligt slag, utsätter den sig för att inom ett par dagår se sina förbindelser med Paris afskurna. Moltkes plan, soni nu börjar bli tydlig, är förskräcklig. Krigshistorien kan icke uppvisa något liknande. I hvilket bufvud kunde väl den oerhörda idn uppstå, att man skulle försöka innesluta en armå på 225,000 mah? Om man för ett par dagar sedan hade talt derom, skulle man ha blifvit utskrattad. Nu antager planen bestämd form, man står i begrepp att utföra den, och om ett par dagar skall den vara ett faktum. I den värmaste tiden återstå således två utvägar för Bazaines armå, Antingen skall den skyndsamt draga sig tillbaka till Chålons, uppgifvande Metz och Thionville, de två enda bålverk, hvilka återstå i nordöstra Frankrike, eller också -skalt den i en dräbbning, som den antager, göra Öfvermönskliga ansträngningar för att genomtränga venstra flygeln, som kommenderas af kronprissen, hvars operationer allt sedan Wissenibourg ha haft en olycksdiger betydelse. Om Bazaines armå fattade det sistnämnda beslutet och om den då blefve tillbakaträngd, skulle de icke ha annan tillflykt än att gå mot norr. i andra sidan äro alla franska tidningar utan undantag ense om, att Bazaine har velat draga sig tillbaka från Metz, och de hvimla af strategiska beräkningar och artiklar, i hvilka utvecklas, att: Bazaine har företagit ett mästerligt återtåg, i det man fortfarande i Paris tillägger träffningen den 14:de den största betydelse. . x Utdrag ur ett bref. från slagfältet vid i . Metz : Den 15 augusti. Man begrafver de döda. Jag kommer nyss från slagfältet, som jag genomströfvat i alla riktningar. I går hindrade krutröken och dimman hvarje öfversigt. — Slagfältet tillhör obestridligen oss. Fienden har icke en gång utställt en fältvakt till demarkation. Våra påtruller hålla hela slagterrängen besatt; öfverallt på höjderna ser man våra litthauiska dragoner med spända karbiner. Ingen fransman är synlig framför vallarne. Konungen besökte i qväll slagtältet. Före monarkens ankomst had3 order utgått, att trupperna skulle, sedan de på sina bivuakplatser buntat sin packning, åter intaga sina ställningar på slagrältet. Knungen, säges det, kontramanderade ordern; trupperna fingo bivuakera i närheten af det slagfält, som af fransmännen öfverlemnades åt.oss. Arblicken af de dödas begrafoniog är icke något pas: sande skidespel för våra trupper, och till på a An nn NANNE