Dagens Nyheter – 24 augusti 1870, sida 1

—-— UVU ee skulle han i sitt normala tillstånd ha låtit sådana ord undfalla sig. Men, ser ni, oförsigtigheten förklaras deraf att vi öfverraskade honom yrvaken. Han hade icke gått till sängs, må ni tro, utan befanns sofvande på en soffa, då vi anlände. Jag hade svårt för att följa den uppskrämde betjenten hack i häl, hvilket var nödvändigt. Alla mina beräkningar slogo in. Men, var utan fruktan, han skall nog förklara sitt olyckliga utrop, och det på ett sätt som väl kan låta höra sig. Jag bör tillägga att vi funno på golfvet i hans rum ett mycket skrynkligt exemplar af Gazette de France4, hvilket innehöll ett kort meddelande om mordet. Detta är väl första gången en tidningsnotis haft det goda med sig att den bidrigit till en brottslings upptäckande. — Ja, svarade helt sakta domaren, som emellertid blifvit tankfull, ja, ni är en man af stor förtjenst, herr Tabaret. Och han tillade med högre röst: — Jag har nyss öfvertygat mig derom, ty herr Gerdy lemnade mig omedelbart före er ankomst. — Ni har talat med Noäl! utropade gubben. Det var i en hast slut med hans sjelfbelåtna min; ett moln af oro drog sig öfver hans nyss så jublande anlete. — Noäl:har varit här, mumlade han. Och helt försagd samt nästan bäfvande frågade han: — Han vet då kanske nu atti... .?