Dagens Nyheter – 23 juli 1870, sida 2

—— Prevost-Paradol har slutat sina dagar. Ett i går anländt telegram förmäler att han sjelf afhändt Big lifvet i Washington, dit han nyss var Kommen i egenskap af franskt sändebud. Vi kasta här en kort återblick på denna så sorgsligt ändade lefnadsbana. Lucien Anatole Prevost-Påradol föddes i Paris den 8 augusti 1829; hans far var officer vid flottans mekaniska kår. Under sin studiitid utmärkte han sig synnerligen, och redan vid 22 års ålder begynte ha egna sig åt litterär verksamhet. Samma år (1851) erhöll han franska akademiens vältalighets-pris för en uppsats, kallad VEloge de Bernardin de Saint-Pierre4, Efter att någon tid ha användts såsom univereitetslärare, för hvilken befattning han ieke synes ha varit särdeles hågad, slog han sig redan 1856 på tidningsskrifveri och ingick såsom ordinarie medarbetare i Journal des Debats. Såsom publicist förvärfvade han snart mycket anseende och deltog lifligt i den politiska diskussionen. Hvarje politisk eller social fråga som stod på dagordningen belystes med lärdom och talang af Prevost-Paradols penna, lika utmärkt genom elegans i formen som värdighet i hållningen. Hans höga rang inom publicistiken erkändes år 1865 af franska akademien, i det att hon invalde honom till ledamot. Han tillhörde städse oppositionen mot Napoleonismen. Men då med den 2 januari detta år den nya teran invigdes och kejsaren, spelande liberal, gjorde den fordne radikalen Ollivier till premierminister, mottog Prevost-Paradol af honom utnämningen till minister hos Förenta staternas regering. Hela den radikala pressen förebrådde honom detta i de strängsste ordalag och behandlade honom som en öfverlöpare. Detta har icke kunnat undgå att djupt såra Prevost-Para