Dagens Nyheter – 19 juli 1870, sida 2

selv og 22,000 Mand skulle draga i härnad mot Preussen. Kanhända vi inte en-gång få lof att opåtaldt meddela några andra utländska telegrammer, än dem vi erhålla från denna byrå? Visst vore det angenämt, förstås, om man kunde förbjuda oss det. Men som det icke låter sig göra och vi icke låta skrämma oss, så taga vi oss friheten att redan i detta nummer göra början med att meddela ett telegram från vår särskilda korrespondent i Paris och hvilket vi således icke erhållit genom den gemensamma telegrambyrån. Dagligt Allehanda gör anmärkning dervid att vi vid offentliggörandet af depescherna i söndags kallat dem Stelegrammer till Dagens Nyheter4, ehuru de ej anländt till oss specielt, utan till Svenska Telegrambyrån. Vi svara: hvarje depesch, som anländer till Svenska Telegrambyrån, är ställd till Dagens Nyheter. Men den är äfven ställd till Kabinettet, till Dagligt Allehanda, till Aftonbladet, till flera, ty byrån är en af dem alla gemensamt underhållen anstalt för deras förseende med telegrammer. Så har ock Nya Dagligt Allehandas redaktion sett saken alltsedan byrån öppnades, och ännu i samma nummer, hvari ofvanberörde anmärkning mot oss framställes, läser man på sista sidan orden: Telegram till Nya Dagligt Allehanda, öfver en telegrafunderrättelse som D. A. erhållit genom Svenska Telegrambyrån. Ett ohyggligt mord begicks i trakten af Askersund i början af förra veckan. Derom yttrar Nerikes Allehandas Askersundsbrefskrifvare: Inhysesmannen Anders Gustaf Persson från Askmanstorp under Läggesta af Askersunds landsförsamling blef förliden måndag skuren i magen så illa, att äfven tarmarne sönderskuros. Ögerningen föröfvades af en kringstrykande kopparslagareeller tenngjutare gesäll, som Persson ville hindra från nesligt våld mot en 12 års flicka, Den stackars mannen afled i följd häraf på onsdags morgon efter ytterst svåra plågor. Han var omkring 50 år gammal, till yrket smed samt efterlemnar hustru och 8 barn i fattiga omständigheter. Äldsta hemmavarande barnet är 14, det yngsta 4 år. Den kringstrykande personen beskrifves såsom medelmåttig till växten, med ljusgula. polisonger, klädd i grå byxor med bruna reverer. När hustrun på mannens skrik tillskyndade, rusade gesällen äfven mot henne, under yttrande: den här räcker också för dig, uppvisande dervid knifven. Då ytterligare ett par drängar sprungo till stället, flydde nidingen till skogs och har sedan ej kunnat gripas, ehuru man vet, att han varit inne på ett ställe, der han begärt och fått aftonmåltid, men ej velat dröja öfver natten. Under sistlidne marznad i Askersund blefvo två personer äfven skurna i magen, fastän icke så farligt. Då dessa skärningar gjordes med lika verktyg, som nyttjades mot den nu aflidne, kan man misstänka att det varit samme person, som varit framme. Sjelfmord af religionsgrubbelkl. Länsmannen i Rättvik har till kon. befhde inrapporterat, att bonden Funk:Lars Larsson i Söderås, 48 år gammal, den 9 dennes beröfvat sig lifvet på det sätt, att han liggande i sin säng med en mindre täljknif tillfogat sig ett enda, blott en half tum bredt, men djupt stygn i halsgropen. Enligt grannarnes enstämmiga utsago, hade den atdagatagne en längre tid varit religiöst grubblande, och sedan han sistlidne midsommar genom döden förlorat sin hustru, tilltogo hans grubblerier i oroväckande grad. Förenämnde dag uppstod han kl. 5 på morgonen och sysselsatte sig med afsjungande af religiösa sånger och böners läsande till kl. 8 f. m., hvarefter han, medan hans gamla moder sysslade i spiseln, fattade en knif, lade sig i sängen och fullbordade dådet, utan att gumman märkte något förr än ljudet af den ur såret utströmmande luften och blodet förrådde hvad som händt, då hon genast tillkallade grannarne, utan att desse dock kunde hindra den slutliga utgången. En rask qvinna,. Kristianstadsbladet berättar följande: I Gulastorp, i närheten af Hessleholm, lefver en gumma, enkan Johanna Grunditz, som under 37 år burit kronobrefposten mellan kronolänsmanskontoret i Röinge och det 2!2 mil derifrån belägna Broby, der kronofogdekontoret då var förlagdt. Då denna post sändes två gånger i veckan, fölier deraf att postbärerskan hvarje vecka måst vandra