Dagens Nyheter – 16 juli 1870, sida 2

b erlägga, eller; med andra ord, hvad är fabriken med inventarier, sedan dess skuld blifvit betald, i verkligheten värd, eller för att gå rakt på sak, huru stor är den förlust af första campagnen de nya aktieegarne skola ikläda sig, för att från densamma befria de gamla? — Svar: I detta fall hafva inbjudarne helt öppet uppmanat en hvar, att taga den fullbordade fabriksanläggningen t betraktande, sjelf på stället öfvertyga sig om dess beskafenhet, begära samt få stg meddelade alla npplysningar om företaget, hvilka kunna gifva en klar föreställning om c fjären och den valuta som erbjudes. Att fråga hvad en ny fabrik i verkligheten är värd gränsar till enfald, då värdet beror af en blifvande rörelses framgång. Men får denna, ganska billigt anlagda fabrik med hvad dertill hör, anses vara värd hvad den kostar, erbjuder der, sådan den befimnes, full valuta. Att insinnera det meningen med inbjudningem skulle vara att på de nya akticegarnes bekostnad frigöra de gamla från en ponerad stor förlust är en afsigtlig smädelse, som lemnas åt det förakt den törtjenar. De nya aktieegarne inträda i fullkomlig likställighet med de förut varande, men hafva framför dessa fördelen af ett års besparad ränta på sina aktier, då de nu först i företaget ingå, hvilken räntebespariog fullt uppväger den andel, som kan belöpa sig på dem, af den ringa förlust, som uppstått på den första obetydliga campagnen. Fördelen att få inträda i ett färdigt foretag, der de svårigheter, som alltid åtfölja en ny fabriksanläggnings sättande i gång, äro undanröjda, torde äfven förtjena afseende, På den framställda frågan: om den blifvande beskattningen glömts, svaras, att så icke varit, men att man. ansett olämpligt bifoga några probabilitetskalkyler öfver en successivt stigande skatt under fyra särskilda, treåriga beskattningsperioder med olika skatt för hvarje, liksom öfver betsockerindustriens successivt växande förmåga att bära skatten, hvilket skulle fordrat en hel bok. I en inbjudning, som måste vara kort och concis, kunde dylika beräkvingar med dertill hörande text, innefattande en redogörelse för andra länders erfarenhet i dessa hänseenden, icke lemnas och äro öfverflödige med den rika litteratur och statistik, som finnes att tillgå, rörande betsockerindustriens uppkomst, utveckling och beskattning i dessa länder. Man har dertöre uppställt en sådan vivstberäkning, att den utan synnerlig förändring kan anses angifva medelvinsten för de närvarande och för, framtiden kända förhållanden, oberoende af beskattningen. Man har satt priset å betor högt och sockerutbytet lågt. I män som det förra något minskas och det sednare ökas, inträder förmågan att bära skatten och löses problemet: beskattningens förhållande till betsockerindustriens förmåga att bära. densamma, af sig sjelf. I förra hänseendet kan nämnas, att bolaget med de betodlare, som hafva kontrakter på längre tid än tre år, redan träffat aftal om någon jemkning i betpriset, hvarpä de villigt ingått, då de insett att deras jord vinner ökad kultur genom cn omsorgsfull betodling; och i sednare hänsecndet finnes numera intet tvitvel, att lika goda och sockerhaltiga betskördar skola erhållas här, som i norra Tyskland, hvarest sockerutbytet i medeltal är 20 procent högre I än vär kalkyl upptager. Lagstiftaren har ock, då han pålagt en beskattning, gjort dettaiöfI vertygelser om, att betsockerindustrien i vårt laud är en sund och paturlig näring, hvilken här liksom i andra länder skall småningom utyeckla den kraft, att den förmår bära skattebördan, då tiden för dess utgörande inträder. Professor Bergstrands Tidskrift för Landtbrukare n:is 3 och 4, år 1868, innehåller: Några belysningar till frågan om beskattningen at den inhemska betsockerfabrikationen, till hvilka vi bänvisa, derur citerande följande: Ehuru bewsockesfabrikation länge fortgå inom Tyskländ, ålsdes dentamimwa vi någobh beskau ning förrän 1844, då den beistån der, il 1älje öre elier 112 sgr. pr centner räs betor. År 850 höj des skatten Mill 3 sgr och vidare 1853 till 6 sgr. samt elutligen 1858 1ill To sgr. cller 6712 ört pr centner; Hvilket efter svensk vigtneräkning ute ör 574 Ore rmt för 100 skålpund beiort: oiligt en mede bersknoing för 6 år öfver bet socker tillverkningen vid en af fabrikerna i trakten af Magdeburg visar det sig, att produktions k. stnaden jemvs skawt för 1 centner råsocker upp fält till 9 ihir 62 sgr. eller 24 rdr 85 öre, under dev för-äljningspriser å råsocker i medeltal är 11 ihlr 11,8 sgr. eiler 30 rår 76 öte; vinster pr centner blir säledes:2 thaler 5: sgr. eller 5 rar 9v öre rmt. Däåvid samma fabrik, årligen förarbetas circa 235,320 centwner. betor, så stiger vinsten pr år till omkring 124.310 rär: Skatten från samma fabrik betalas årligen mad ungefär 158,40 rår rint. Till hvad somanförts kan tilläggas, att bet