Dagens Nyheter – 16 juli 1870, sida 2

gena, förklarade att han för sin del tänkte stanna i Bougival. Han lofvade matt väl ahvända sin afton, att springa omkriög på alla krogar och att, om hån kunde, leta upp nya vittnen. Sedan peliskommissarien och alla öfriga tagit afsked af herr Daburon och då denne stod i begrepp att gå, föreslog han fader Tabaret att göra sig sällskap. min — Jag ämnade sjelf utbedja mig denna ära, svarade den gamle: f De aflägsnade sig tillsammans, och under vägen blef naturligtvis det nyss upptäckta brottet, som i lika mån sysselsatte bådås tankar, föremål för deras samtal. — Skolavi eller skola vvicke vtröna denna qvinnas föregående öden? sade fader Tabaret; derpå beror hädanefter ullt. — Vi skola bestämdt lära känna dem, genmälde domarön, såvida specerihandlerskan talat sannt. Om -enkan Lerouges mantillhört örlogsflottan i-sina dagar och hennes son för närvarande är anställd på ctt af kronans fartyg, så börsjöministeren kunna lemna oss en eller annan vigtig upplysning. Jag skrifver, redan i-afton. De anlände till jernvägsstationen vid Rucil och medföljde bautäåget derifrån. Slumpen gynnade-dem. De fingo sitta ensamma i en kupå: : Men fader Tabaret spräkade icke mera. Han var försänkt i reflexioner, sysselsatte sig med