Dagens Nyheter – 4 juli 1870, sida 1

MUD UVIVALAR VID MAPLA Vv MALADUUBRIVL VVE SIM VISLABD UL frågan om huruvida, för åstadkommande ai närmare samband arbetare emellan, en perma. nent centralkomit måtte tillsättas och angå ende allt detta till ett allmänna sammanträde, som i går förmiddag borde ega rum, afgifva yttrande. Denna komitå skulle bestå af 3 1edamöter. från Sverige, tre från Danmark och tre från Norge. Såsom alternativ föreslog samme talare, att sektionen skulle uttala önskvärdheten af en sådan samverkan föreningarne emellan, att ledamot af förening, som ej häftar i skuld till henne, skall ega rätt att utan ny afgift ingå i en annan förening, äfvensom att någon lättnad måtte vid inträde i ny sjukhjelpsförening beredas arbetare, hvilka till sådan vilja öfvergå, samt tillstyrka mötet att besluta en uppmaning till de särskilda föreningarne att rörande deras verksamhet och organisation insända uppgifter till tidningen Arbetaren i Göteborg. Af annan åsigt voro hrr Ljungberg och Minnich. Dessa önskade att en centralkomite i Stockholm nu skulle tillsättas, hvilken till nästa sammanträde borde afgifva förslag angående den samverkan, som med pressens tillhjelp borde åstadkommas mellan arbetareföreningarne i Sverige. Mot. begge dessa förslag framställdes dock af hrr Krook från Göteborg, Utne från Drammen, Wallem från Bergen, Hagerman från Stvckholm m. fl. ganska skarpa anmärkningar. Dessa gällde i synnerhet den föreslagna centralkomitån, af hvilken, derest en sådan komme till stånd, man befarade en öfver föreningarne stående myndighet. Om sin verksamhet kunde föreningarne, om de så ville, lemna hvarandra underrättelse antingen genom införande i redan befintliga tidningar, till hvilka arbetarne hyste förtroende, af nödiga underrättelser eller genom anlitande af den utvägen att särskildt . låta tryeka och tillsända hvarandra dylikaredogörelser. Enligt hr Fabers åsigt var Stockholm och ej Göteborg — såsom under diskussionen någon talare låtit förstå — den egentliga centralpunkten för Sverige, eller åtminstone för de svenska arbetareföreningarne. Sistnämnde talare föreslog, att afdelningen skulle hemställa till mötet att på frågan lemna det svar, att arbetareföreningarne bäst befordras genom att följa SchultzeDelitzschs och Rochdale pionierernas -exempel; med ett ord genom sjelthjelp. Detta yrkande blef, sedan hrr Flodmans och Männichg förslag blifvit förkastade, bifallet med 25 röster mot 19. Ett förslag at hr Wallem, att sektionen skulle till mötet hemställa, att mötet ville tillstyrka arbetareföreningarne i de tre nordiska länderna att med hvarandra ständigt utvexla årsberättelser och meddelanden, blef utan diskussion godkändt, Nionde, frågan : Skulle ej: åssöciationsiden med fördel kunna begagnas för åstadkommande af en önskvärd samverkan mellan -fabriksverksamheten och husfliten? lemnades i anseende till den långt framskridna tiden af afdelningen obesvarad, En af hr Utne gjord hemställan, att arbetåreföreningarne måtte till nästa möte taga i öfvervägande och då fatta beslut om huruvida det icke kunde vara lämpligt, att de särskilda föreningarne i de trenne länderna bilda en 8. k. grosshandelseller uppköpstörening, föranledde ej till något beslut. Skälen hvarför en dylik förening ej i Sverige hade några utsigter att bära sig framhöllos i synnerhet af hr Sohlman. Afstånden i vårt land voro nemligen så stora och kommunikationsmedlen, åtminstone på de allra flesta ställen, så föga utvecklade, att transportkostnaden sannolikt skulle komma att vida öfverstiga den besparing i utgifter, som kunde uppstå genom de stora inköpen, Tredje afdelningen sysselsatte sig nästan uteslutande med en lifig diskussion om emigrationen i brödraläns derna och dess orsaker, Pen förste talare som erhöll ordet var hr Boeck från Kristia