Dagens Nyheter – 25 juni 1870, sida 1

SFS VUNDINKVUR URIVUUTEGCABIOT UVCH BUSYGLIRY UNIK Vi vädja nu till läsarens sunda omdöme och fråga först, hvilketdera namnregistret — det romerska eller: det nordiska. — har större skil att fordra plats i en: svensk almanach, och sedan, hvilketdera klingar vackrare? Ingen kan gerna tveka om svaret. Måste det ej förefalla underligt och motbjudande, att vår almanach skall upptaga en Peregrini, Eulalias, Adaucti och Potentias namn, men icke en Hjalmars, Fritiofs, Ingeborgs, Birgers, Engelbrekts? Hafva möjligen de förra för ogs större betydelse i något afseende eller behagligare klang än de sednare? Ingalunda! Men ännu flera profbitar måste vi ur det rika materialet framlägga för att styrka vårt påstående, att den svenska almanachin tjenstgör såsom ett katolskt kalendarium. Hvad hafva vi att skaffa med sådana historisktreligiösa namn som följande: Korsmessa, 40 Martyrer, Petr. Cathed., Apostl. Deln., Petri Fäng., Vårfrudag, Mormessa, 7 Sofvare, Mårten Biskop, Maria Afl., Besök och Kyr kog. (utom de för dessa sista bestämda helg dagarne), Menl. Barns D., Thomas Biskop och Apostl. m, fl.? Då vi härtill svara, att dessa åminnelsedagar kunna förstås af och ega vigt för den fromme katoliken, men icke för pro testanten, så kunna vi äfven hoppas, att hvar och en, som vet hvad religion i anda och sanning enligt Frälsarens. ord vill säga, icke kan anvat än med oss instämma. Af hvad auledning Abel, Seth firas samma dag (den 2 jan.), likaså Adam, Eva (d. 24 dee.), känna vi ej; någon biblisk eller historisk grund till denna anordning torde näppeligen kunna uppvisas. Derefter måste vi anmärka det öfverflödiga, att samma namn skall förekomma tvenne särskilda gånger. Äfven om detta i de flesta fall sker till. minne af: olika . personligheter och tilldragelser, så håller dock denna förklaring icke streck för alla... På: samma gång vilja vi påminna: derom, att till kyrkofädernas, helgonens och profeternas (inklusive: patriarkernas och evangelisternas), dödsdagar någon kronologisk grund i allmänhet icke kan uppvisas. Men om den, som det synes, strängt iakttagna kronologien i almanachan hvilar på ihålig ;grund, så är ju, ock ett väsentligt stöd för samma namns firande på olika dagar undanryckt, . Vi uppräkna några ex.: Korsmessa (både den !7o och 5), Josef (s och 12), Knut (i och !; — sodnare gången under den latinska formen Canutus), David (7e och Po), Jakob (74: och me). Katarina (2s och ?n), Stetanus (s och ?1), Erik (Cs och ?4). Ericus FTranslatus firas, såsom det påstås, till minne deraf att Erik den heliges en flyttades från Gamla till Nya Upsala. Vi hafva oss med säkerhet bekant, att-den lappska .almanachan, som utgör en ordagrann öfversättning af den svenska, blott med den skilnad att. .den förra är uppställd efter Haparandas horisont, ogerna blir af lapparne mottagen, ehuru: den utdelas gratis på statens bakostnad... Orsaken är-helt enkelt den, att de ej hafva synnerligt stort gagn af densamma. Med. största. svårighet kan lappen der finna ett.namn som.han känner till, och de för honom mest bekanta, såsom Måns, Sjul, finnas der. ej alls, eller ock äro de latiniserade, såsom Laurentius (Lars), Matthias (Mats), Niealaus (Nils), Andreas, Petrus (Per) o. s. v.— hvilken. omständighet gör namnen för honom oigenkännliga. -Har-han ingen egentlig nytta af. namnregistret, så har han det så mycket mindre i fråga om de astronomiska figurernaus betydelse. . Och-vi kunna för visso antaga, att den mycket öfvervägande delen. af: den svenska allmänheten -befinner sig i samma läge; Kräftans, Stenbockens -m. fl. tecken stå visserligen i början af almanachan angifna, men dermed är man: lika klok. Det vore derför kanske ej ur vägen att engång åtminstone meddela i.en af de sedvanliga uppsatserna-en framställning af -de-första-grundbegreppen-irr VERNON PSRRREr Lr ARR Re ———N——