Dagens Nyheter – 17 juni 1870, sida 2

ökad styrka genom det tal, grefve Bismarck höll den 24 maj i nordtyska riksdagen för att motivera det bidrag, nordtyska förbundet lemnar ifrågavarande. jernvägsanläggning. Förbundskansleren yttrade i detta tal, blånd annat, att S:t Gotthardsbanan också hade en strategisk betydelse, och att det var nödvändigt att åstadkomma en strategisk linie mot den gemensamma fienden. Naturligtvis är man nu i Frankrike, nyfiken att få veta hvem som menas med denne Sgemensamme fiende, om det tilläfventyrs icke skulle vara någon annan än Frankrike sjelf. Antagligen kommer nu .hr Mony att i sin interpellation göra de. politiska betänkligheter gällande, :som kunna framkallas af den nära förbindelse, som genom 8:t Gotthardsbanan -skall uppstå möllam Nordtyskland:och Italien; och att döma af det intresse, hvaårmed kammaren mottog underrättelsen om den tillernade interpellationen, gissar man att försök skola göras att med anledning af densamma åvägabringa en diskussion om utrikespolitiken. . DT Indep. Belge, som : vanligen förfäktar Tysklands intressen gentemot Frankrike, framhåller det oberättigade och ogrundade uti att från fransk sida söka göra strategiska invändningar gällande mot S:t Gotthardsbanan; som tyskarne med samma rätt skulle ha kunnat framkastat mot MontCenis-banan. Tidningen menar att S:t Gotthardsbanan i intet. afseende träder Frankrikes strategiska intressen . för nära, : och: att detta bevisas redan .af den omständigheton, att iden till detta företag icke ursprungligen utgått från Tyskland utan från Schweiz,; hvilket land man dock. svårligen kan: beskylla för ett mot ; Frankrike: fiendtligt sinnelag. En -något olika uppfattning framställer; Moniteu i en -uppsats-med rubrik Les Prussiens en nisse, hvari tidningen söker bevisa att Frankrike har rätt att blanda sigi denna sak. x Vi veta ej, säger CMoniteur,:Com kabinetterna-i Paris och -Wien ha tagit några: steg föratt göra det :preussiska försöket om intet; men tydligt: är att mån konspirerar mot Frankrike: och Österrike, mot deras industriela och financiela välstånd, när man, som-hr von -Sybel sågt,vill draga till. sig största delen-af handeln. med-Levanten och sIndien, och -mot -deras:-säkerhet, här man, som: -hr von -Bismårck sagt, söker sätta -sig i direkt förbindelse med Italien, på: hvars eviga-allians man räknar ochströr omkring sig millioner; -hvarpåman eljest är-så karg, förvatt på några timmarrkuäna komma från Berlin tillFlotensvoch-kunna dit: transportera -ammunition: och. soldater. Dens:sluge förbundskanslern vet attSchweiz-neutralitet, när tiden är inne, för honom endast är: ett svagt hinder, och-att Schweiz protester skulle bhfva-maktlösa sedan nordtyska förbundet och Italien en gång blifvit egare-af derma -stora--jernbana,-hvärs båda ändar de ega. Man skåll-erinra sig hvilket väsen man gjorde i Preussen när det -varfråga om: att sätta ett franskt bolag i besittning af en belgisk-:jernväg och huru-Preussen då, utan att-direkt intervenera, väckte bel-! giernas misstankar och intalade dem att det vore förbi med deras neutralitet... Hvarföre följa vi ej dess exempel och-göra :Schweiz uppmärksamtfåpå de faror, som hota dess ntutralitet, om preussiska agenter-ha i sina händer! en obuna, söm-går genom dess område? Hr von: Bismarck ville förlidet-år ej veta af några fransmän i Belgien. Hvarför skulle: vidå ej-nu — med all den höflighet, som vår fredskärlek kan ingifva oss — låta dem förstå att viej vilja veta af någon preussare i Schweiz? Så yttrar sig Moniteurt, en tidning som står i ett särdeles förtroligt förhållande till den nuvarande ministeren; hvadan.man vil får antaga att ofvananförda uttalanden ha till syfte att förbereda publiken på den riktning, i hvilken utrikesministern kommer att svara på hr. Monys interpellation. Vi anmärka här, att Schweiz bidragit till det-storartade företaget -med 20-mMillioner, Italien med 45 millioner,; Nordtyskland med