Dagens Nyheter – 17 juni 1870, sida 2

sjunkit tillbaka mot söffans fyggstöd. Denna manliga företeelse tyektes Vära vid ytterst dåligt lynne7och mumlade nied brinnånde ögon, sammanbitnha tänder och ki utna näfvar 1 det Han lutade sig ned till Axel, som fortfarande bibehöll sin plats på khä frutiför soffan, följande högst öbehagliga örd : — Om ni cj genast lagar er härifrån; så skall jag nog veta att hjelpa er i väg! Det var den äkta mannen. Axel funderade just på, hvad Hån skulle svara på denna ganska tydliga invit, då hans vän Ström håstigt Kom inrusande och; utan att yttra ett ord, Kastade ett stort glas vatten rakt i ansigtet påden yrödgade. mannen. Att beskrifva den min manen gjordevid denna alldeles oförmödade öfversköljning skulle Yara omöjligt. Den Var tillder ytterliga grad Kömisk, attingen af de närvarundej Axeloch hans egen äkta hälft icke undatitagna; kunde afhålla sig från det mest hejdlösa utbrott af löje. Ursinnig såväl öfver skrattet som den vättenkur han undertgått, vände sig herr Z. till Ström, som ensam blaånd alla stod helt ugn ochallvarsam, och utbrast med af vrede darrande röst: — Herre! — Hur Vågar ni vara till den grad oförskämd? — — Oförskämd? Var det icke ni, Somhåade dånat? frågade Ström med den-oskyldigäste