Dagens Nyheter – 10 juni 1870, sida 2

em de amerikanska ladies, hvilkas egentliga uppfostringsperiod infaller inom de sista 20 å 25 åren, ty före denna tidpunkt var det illa bestäldt med den högre fruntimmersbildningen i en stor del af Förenta staterna. Så t. ex. var det sällsynt att före denna tid finna döttrarne af de rika köpmännen i Newyork, Boston, Philadelphia m. fl. städer tala och läsa något annat modernt språk än sitt modersmål. De norraj och östra staterna voro ojemförligt underlägsna de södra i detta afseende, liksom i allt, som rörde ett elegant och förfinadt umgängeshf. Den gamla europeiska aristokratiens anspråk att framför öfriga samhällsklasser vara i besittning af den högre odling, som framgår ur föreningen åf skön konst, litterär bildning och fina seder, dessa anspråk uppburos inom Nordamerika af de rika medborgarne i Södern och i synnerhet af de stora plantageegarne. Dessa bildade en verklig aristokrati genom sina familjers höga ålder, sin rikedom; sina stora jordbesittningar, sitt oinskränkta husbondvälde och ändtligen, hur egendomligt detta än kan befmnas, genom sin högre bildning. Till deras uppfostran hörde att — efter engelskt mönster — hafva gjort en tur kring Europa; deras söner ingingo såsom officerare i armån och flottan; deräås döttrar kunde, utom engelska språket, franska, spanska och italienska; deras salar pryddes af den europeiska kulturens och målarekonstens mest värdefulla alster och deras biblioteker räknade ofta 20 till 30,000 volymer. Så var det. Men så kom kriget och ref upp alltsammans — kriget, som i ett nu fråntog de södra staternas jordegare fyra millioner slafvar, som lemnade deras fält osådda för åratal, som brände deras boningar och skändade deras qvinnor. Den sednaste tiden har, som sagdt, utjemnat denna olikhet, och den amerikanska qvinnans bildning torde numera i allmänhet vara sådan, att den tillfredsställer tidens foördringar, En annan fråga deremot är, huruvida hennes uppfostran gjort henne skicklig att sköta de göromål, som i hvarje tid och hvarje land höra husmodren till. Af tio svar på denna fråga skola de nio befinnas nekande. I kärlek till och duglighet för det husmoderliga kallet står amerikanskan långt efter tyskan och svenskan. Såsom ung och ogift går hela hennes sträfvande ut på att StjusaX det slägte, bland hvilket hon skall finna sin blifvande make; och har hon väl blifvit gift och moder till ett eller två barn, änses omsorgen om dessa taga hennes tid och krafter uteslutande i anspråk. En sanning är ock, att en amerikansk baby fordrar vida mer uppassning och omvårdnad än t. ex. svenska småbarn, af det enkla skäl att den förre dagen igenom bäres på armarne, enär det anses ohelsosamt att låta honom tillbringa längre tid i vaggan, än han otndgängligen behöfver för sin sömn. Den svenska moedren deremot gör sig icke samvete af att, när någat göromål mellankommer, stoppa in barnet i den varma sängen och lemna det der för flera timmar, tills kroppen bokstafligen sväller af hetta, lik en bulla, insatt i ugnen till jäsning. Det finnes en dag i veckan och en tid på dagen, då den unga amerikanskan är behaglig både för Gud och menniskor, och det är om söndagen wunder gudstjensten. Det är då man bör se Femte Avenyens skönheter, klädda i de dyrbaraste toaletter och höljda i guld och diamanter. Det måste vara en egen känsla att söndag efter söndag höra en vältalig predikant fara ut mot denna verldens flärd, under det jag vet med mig sjelf att hvarje :skrymsla i schatullet blifvit genomletad för att upptäcka den dyrbaraste -broschen och den största briljanten. Men kanske har den unga amerikanskan någon aning om, att hon i kyrkan är mera observerad än annorstädes? Kanske har hon till och med hört omtalas den löjliga historien, att en viss klockare i en viss kyrka ) samlat en hel liten förmögenhet genom att mot kontant erkänsla -lemna giftaslystne unge män detaljerade upplysninÄn Ar TV AO SO IE