Dagens Nyheter – 10 maj 1870, sida 2

FF Genom votering bestämdes härefter imed 48 röster mot 33 att fäntån å detta lån skulle utgöra högst 5 procent. : Minoriteten önskade att räntefoten skulle bestämmas till 4!la procent. Öfriga punkter i utskottets förslag afslogos härefter utan diskussion. Andra kammaren sysselsatte sig ensamt -med denna fråga. änder sitt sammanträde: i går förmiddag: Hr A. Bergström öppnade debatten öck förklarade sig bestämdt vara mot att vi ytterligare fortgå på de tillfälliga lånens bana, hvartill utskottet inviterat. Det skall inveckla oss i allt större och större svårigheter, om vi oupphörligt uppskjuta reglerandet af vår finansiela ställning genom att göra ficklån för att fylla ögonblickets behof. För sin del ansåg tal; att vi nu böra upplägga ett fonderadt lån af högst 40 ftnillioner, dock med det bestämda vilkor att undet 1870 och 1871 ej mer än 8 millioner upplånas; d. v. s. samma förslag som hr Stjerublad framlade i första kammaren. Denna åsigt biträddes äfven äf hr Kolmodin, som likväl fann det ganska sorgligt att vi måste framgå på skuldsättningens väg, ett förhållande som tal: emellertid ej bidragit att framkalla, då han förut alltid röstat -för så inskränkta jernvägsanslag som möjligt och i år röstat för inga anslag alls. Han hade härvid handlat icke af farhåga, att jernvägarne 1 en framtid ej skulle bära sig, utan af ömhet för våra efterkommande, dem han icke ville bereda förödmjukelsen att vara söner af ruinerade fäder. Då. denna riksdag emellertid -beslutit byggandet af både östra och norra: stambanorna, innefattade detta äfven ett beslut om upptagandet-af ett större lån, hvilket det är hvarje representants pligt att göra så litet ruinerände som möjligt. Han trodde att hr Bergströms förslag i detta fall innebar all trygghet, hvarför han förordade detsamma. Detta förslag fann vidare försvarare uti hrr Kallstenius, chefen för finansdepartementet af Ugylas; Tranehell, J. Rundbäck, Palander och Manner skantz, dessa tre sednare tal. med den ändring att orden östra och. norra stambanorna, till hvilka medlen skulle användas, borde utbytas mot ordet jernvägsbyggnade:. Hr Gripenstedt önskade äfven att ett större fonderadt lån måtte upptagas, men han hade åtskilligt att invända mot förut använda former för statens lån. Han .ånsåg hyttigt att vi skilde oss vid utlottningssystemet och indelade: obligationerna i serier -med -bestämd betalningstid. Härigenom skulle. vinnas, bland andra, den fördelen, att vi sluppe från kapitalrabatten och äfven egde bättre hopp om att kunna upptaga. lånet inom landet, då obligationer, ställda på längre tid, visat sig mycket begärliga. Detta förslag framkallade i kammaren ej så rioga öfverraskning, hvilken flera af de olika meningarner förtäktare sökte vända till sin fördel. . Finansministern uppträdde mot detta förslag visande att det skilde sig från ett vanligt amorteringslån endast derigenom, att obligationerna hade bestämd betalningstid. Då hr Gripenstedt icke. gjorde yrkande på propösition å detta förslag och någon annan icke heller gjorde det, blef det endast som en framtidstanke nedlagdt i protokollet. För utskottets förslag uppträdde Err Carl Ifvärsson, Jöns Pehrsson, Jan Andersson, Hedengren, Posse, Hierta, Keij: och Ahlgren, dervid såsom hufvudskälframhållande att man nu omöjligen:kan bestämma det belopp, :somverkligen: behöfverupplånas,..emedam man..ei vet hvilka besparingar som kunna åstadkommas vid: byggandet af nu beslutade banor, i synnerhet den norra. Dessa talare kunde dock ej förneka nödvändigheten för staten att upptaga ett större lån för att en gång för alla kotima på klar fot med vårt finänsväsende, ehuru de ansågo att dermed bör dröjas till nästaå-år, då vi få afgjördt: norra stambanans byggnadssätt... På sidan! om denna frågas-hufvudsak löpte en tråd genom den långa diskussionen, en riktig stubintråd, -som man hvarje ögonbliek väntade skulle fatta eld och åstadkomma explosion. Statsutskottet, som i fjol öfverraskade riksdagen i sista stund med förslag att upptaga ett lån å 30 millioner, då man ej behötde så storsumma, fick neml;af flere talare uppbära smälek för sitt förslag ratt upptaga ett litet lån i år, närvi verkligen behöfva och måste:ha ett större; så vida. vi ej år efter -år,.så -länge -jernvägsbyggnaderna räcka, skola upptaga mindre tillfälliga. lån. Hr Posse var egentligen den, som förde statsutskottets talan i denna del, i sammanhang med hvilken åtskilligt blef ordadt om utskottets sätt att uppställa finansbetänkandet, som AAAH blanie dag Sptvadaniderises