Dagens Nyheter – 28 april 1870, sida 1

— 204 — hes döttet skulle resa till England för att Besöka en gämral rik slägting, som skrifvit efter dem. Valefitihe hade hela tiden motsett denna resa med en obeskriflig ångest, och hon ryste, då hönines mor en afton sade till henne: -— I öfvermorgon resa vi. — I öfvermörgon! . . . Och Valentine hade ännu icke funnit någon utväg att underrätta Töuis de Clamerfan, att hans broder icke vär död; men i sista stunden Bbetänkte hon sig icke längre, utan bad Milhonne om att framskaffa ett bref till slottet Clameran. Det var emellertid en onödig promenad: slottet stod öde, hela tjenstepersonalen var afskedad och Kerr Lövis hade lemnat trakten. Omsider reste man, och grefvinnan, som trödde sig kunna lita på Milhonne, hade tagit henne med sig, sedan hon först låtit henne svärja evig tystlåtenhet. Under namn af fru Wilsön bosatte grefvinnan och Valentine sig i en liten stad nära vid London. Hon valde England, emedan hon länge uppehållit sig i detta land under emigrationen och talade språket som en infödd. Hon hade till och med underhållit flera relationer inom aristokratien och reste icke sällan ut på besök, under det Valeutine satt innestängd hemma. En natt i maj månad födde Valentine en son till verlden. . Bäårnet blef döpt i sockenkyrkan och in