-— — ———LL-LX Det blef nu dyrt och så mycken risk underkastadt att utskänka bränvin, att på landet den ena gästgifvaregården efter den andra undanbad sig rättigheten dertill och i många städer blef krogarnes: antal inskränkt till hälften. Och ju färre krogar, desto mindre superi. Samtiden är icke böjd att göra full rättvisa åt dessa reformer. Egennyttan hos somliga skriar så högt ve öfver dem, och statistiken, den obevekliga statistiken, är för litet känd af allmänheten. Men en kommande : upptecknare af de närmast bakom oss liggande 20—30 årens kulturhistoria skall omutligt för nästa generation ådagalägga, huru stora framsteg det svenska folket har sedan 1853 i följd af bränvinsreformen gjort 1: sedlighet, hyfsning och upplysning. Nu föreslår bevillningsutskottet att göra om denna reform. Det föreslår; med anledning af en Motion, som deh excentriske östgötarepresentanten hr Foörsbeck framburit och er i bränvinsaffärer storligen intresserad person instigerat, ätt bränvingbränning må få utöfvas, utän inskränkning till vissa terminer, under 7 månader af året, till ett dvaäntum af högst 1.200 öch Minst 200 kannor pr dygn för hvart pränneri (det sistnämnda ej under kortare tid än 15 dygi); att: skatten ej må behötva erläggas i förskott, utan varan kunna uppläggas i bränneriets magasin under kontrolörs lås; ) att minuthandelsoch utskänkningsafgifterna må . borttagas och sammanslås med skatten å tillverk pingen; att denna gemensänima skatt ej må behöfva erläggas annat än för hvarje post af minst 2000 kannor, söm uttages från nederlaägsmagasinerna; ätt btinvinet må, utan att skatt betalas, . kunna flyttas från brännerimagasin till nederlag ; att det från nederlag må kunna utan skatt exporteras: att. den gemensamma skatten må blifva 80 öre pr kanna (i st, f. nuvarande 70 öte för tillverkningen och i medeltal 33!2 öre för den del äf det konsumerade bränvinet, som dräbbas af ku mtionsikatt: sanit att då kommunerna ej-läögre under någon som helst förevändning finge uppbära skatt för bränvinsförsäljningen annat än; såsom för annan : rörelse, i mån af behållna inkomsten, staten måtte ersätta kommunerna: och länen den förlust af inkomst, de härigenom skulle komma att lida. Detta förslags antagande skulle bereda så stora fördelar åt en näring, hvilken bevillningsutskottet med en viss ömhet försvarar mot beskyllningen för att vara skadlig eller -onyttig, att det icke är att undra på om alla bränvinsbrännare med jubel mottagit detsamma. Från rent nationalekonomisk synpunkt betraktadt är förslåget, i hvad det rörer tillverkningen, ock riktigt. Det kan icke principielt försvaras att man lagstiftar på ett annat sätt för bränvinsfabrikationen än för annan. Men ser man hän till de förderfliga följderna, af denna produktion, be-fänkerman ått-det är det allmännas pligt mot sig sjelf att-förbjuda eller åtminstone så vidt möjligt försvåra och betunga densamma till förebyggande eller lindrände af allmän olycka; så måste man säga sig att detta ändamål skulle blifva motverkadt ju mera man gjorde det lätt och billigt att tillverka bränvin, Ännu mera betänklighet kan man icke undgå att hysa: mot förslaget att borttaga