Dagens Nyheter – 22 april 1870, sida 2

att man då. ej. visste att någon bestämd grund för pensioneringen förefunnes, utan trodde att denna vore i mer eller mindre mån beroende af godtycket. Skulle riksdagen hvarje år gifva en viss summa, så måste denna tagas på höft, då det ej vore möjligt hvarken för statsutskottet eller riksdagen att ingå i detaljerna af pensioneringen. Votering anställdes och utföll så, att utskottets förslag gillades med 60 röster mot 27. Andfö kammaren VWiföllde första 9 punkterna i detta betänkande utan öfverläggning. Den 10 punkten, avgående pensionering af aflidne tulltjenstemäns och betjentes i fattigdom efterlemhade enkor och barn, återremitterades på yrkande af hr Diss O. Lärsson och etter votering med 107 röster mot 57, i syfte att åldersbestämningen, då pension skulle upphöra, borde för så väl qvinna som man sättas lika med den ålder; som för mår talsskrifoing är föreskrifven:: . Deföljande punkterna godkändes äfven af kammaren utan att: derom någon öfverläggniog, uppstod: Till handlingarne lade-båda kamrarne samma utskotts förteekning öfver de för statens räkning utarrenderade kronoegendoimar. Statsutskottets förslag om rättighet för Göta Ranalbolag att af dö till säkerhet för Kanalens framtida underhåm i riksdältskontoret ör meter lyfta 105,800 rår mot aflemnätide åf 1,000 aktier i Kinda ka nälvertk å sammablagt enahanda belopp godkändes i första kammaren. Herr Henning Ham? ton, söt dock ej Hade något att emot förslaget i öfrigt invända, fästade uppmärksamheten på att den säkerhet, bolaget finge rättighet, att sätta i stället för den nu deponerade kontanta summan, i sjelfva verket vore i det närmaste ingen. Hr Walienb:rg ansåg BilligKeten fördra, att då staten genom sina jernvägar uppträdt såsom en farlig konkurrent till bölaget och tillskyndat det stor skadä, han också borde göra allt hvad han kunde för att. underlätta bolagets ställning, så snart han erigenöm ej riskerade något. OM devnä fråga uppstod i andra kämmaren et möra envis ock läng än liffig debätt, för orsakad hufvudsakligen af hr Sparres försvar för k; m:ts pröpösition och utskottets tillstyrkande at densamma. . Hrr John Ericson, Fock, Lyttkens, Posse, Hierta, Bylander, J. Rundbäck, åtedin och Sveön Nilsson i -Österslöf yrkade afslag, såsom hufvudskäl anförande, att den erbjudna ersättningen af aktier hade endast ringå värde samt att full garanti väl behöfdes, enär denna farled är utsatt för många fataliteter, omöjliga att beräkna, men å andra sidan, många affärsföretag och månras vär eller ve äro beroende på att kanalen alltid under stglationstiden kand trafikeras. -Secdar statsrådet Adlercreutz och hr Åstrand äfven. yttrat sig för bifall till k. m:ts proposition, blef denna likväl utan votering af kammaren afslagen, hvadan kamrarne i denna fråga fattat olika beslut. Statsutskottets memorial i anledning af statsKöntorets berättelse ängående Sfatsverkets. spanmålsrörelse, ändsättningsfonden öch f. d. magasinsfonden lades till bandlingarne i begge kamrarne. Utan diskussiot godkändes härefter i båda. kamrarne. statsutskottets . hemställan om afslag å väckta motioner om beviljande aflån till staden Lindesberg samt Lindes bergslag för återuppbyggande af nämnde stads kyrka m. fl. för dessa kommuner gemensamma bygghHadet; om äfsläg å väckt motion om beviljande af t anslag ä 340.000 rdr för Baggensstäkets uyptensning; ängående beloppet af de 8 k. störa och hua kreditiven; slbma utskotts. memorial med förslag till voleringspropositioner i anledning af kamrarnes skiljaktiga beslut rörande statsbidrag för väganTegning mellan Lycksele och Wilhelmina kyrkoby i Westerbottens län och angående väganläggning mellan fFvetlända och Seraps gästgilfväregårdatr inom Östbö härad af Jönköpings län, samt aflöding för hrgats:ottets sekreteraäre och det till gratifikationer åt tjenstemännen inom statsutskottet föreslagna belopp. Statsutskottets memorial i anledning af återremiss, af: on punkt utaf statutskottets angår ende 19tsgäldskontorets förvaltning afgifua utlåtande lades i första kammaren till håndlingarne. Utskottet hade nemligen föreslagit ändrå kåmmaren att i nämnde punkt faffå beshit. Andra kammaren hade återremitteråt denna fråga för att få närmare utredt förhållandet med indrifvandet, af 1868 års statslån. Statsutskottet hade nu ej funnit annat än att a LU LA NSP I DE JA hå RE rd . IL of at 2 TA