Dagens Nyheter – 26 mars 1870, sida 1

smalspårig jernbana af 40 mils längd, hvilken lemnade de vackraste regultater. Såsom normal proportion mellan bredspåriga (våra stambanor) oeh smalspåriga jernvägar i afseende på trafikförmågan, antog hr S. 49 proc. eller ungefir hälften för de sednare. Om således våra stambanor kunna årligen fortskaffa 9 millioner centner gods och 150,000 passagerare pr banmil, med enkelt spår, så skulle en emalspårig bana kunna besörja en trafik af 4,410,000 ctr gods och 73.500 Passagerare. Men då man i Australien med framgång begagnat 18 tons loko. motiv på ofvannämnda: smalspåriga bana, har man lyckats uppdrifva tragkmängden till 60 å 70 proc. af stambanornas. nom att efter behof utbygga den enkla smalspåriga banan till större eller mindre del till bre spårig, kunde flera gånger större resultat erhållås, hvilket visades medelst exempel från flera utländska banor. Så hade t. ex. den bredspåriga Saarbrlcker-banan i Tyskland, som till en fjerdedel var dubbelspårig, besörjt en trafik af 172,000 personer och omkring 12 millioner ctr gods, Köln—Mindenbanan, med till hälften dubbelt spår, öfver 19 mill. etr gods och 290,000 passagerare. Fyra till sex gånger ökades således den dubbelspåriga banans trafikförmåga, och utläggandet af ett nytt spår kostade 60 proc. mot den ursprungliga anläggningskostnaden. När således en smalspårig bana blott kostade 56 proc. mot en bredspårig, blefve en till hela sin längd dubbel smalspårig bana ändock billigare än en enkel bredspårig, oaktadt den vore ofantligt öfverlägsen den sednare i trafikförmåga. En stor fördel vore att vida skarpare kurvor kunde användas, hvilket betydligt minskade kostnaden, enär man kunde slingra sig omkring hindren och ej behöfde ge. nomspränga dem. Skilnaden i bankens bredd blir 4 fot till förmån för den smalspåriga banan; mindre schaktningar och jordfyllningar erfordras. Fördelen för det smalspåriga systemet växer också med terrängens svårighet. Kostnaden för en bredspårig bana mellan Kristiania och Drammen skulle uppå till flera millioner pr mili stället för 874,000 rår, som den smalspåriga banan nu kostade. Medelpriset af anvläggningskostnaden för smalspåriga jernvägar kunna antagas till 61 proc. at kostnaderna för stambanorna. Jernvägsbyggnadsstyrelsen hade dock beräknat detsamma till blott 57 proc. i sitt 1867 afgifna utlåtande om jernvägar i Norrland. Lokomotiven för det smala spåret kosta ungefär hälften, de bättre passagerarevagnarne omkring 23, men tredje klassens vagnar oeh godsvagnarne hilften, hvaremot lastdrygheten för en smalspårig vagn förhåller sig till en bredspårig som 3 till 4 och passagerareantalet som 4 till 5. Hvad trafiken och underhållskostnaden beträffade, framhöll löjtnant S. att de smalspåriga jernbanorna visst icke trafikera dyrare än de bredspåriga utan tvärtom, så länga trafiken icke vore alltför stor. Öfverskrider densamma 122 million centner, kän materielen tåla vid att något ökas. Rörande hastigheten, så förhölle den sig för vanliga fall ungefärligen lika; men ville man uppnå maximum af hastighet, så kunde denna på smalspårig bana ej uppdrifvas högre än till 7s mot på en bredspårig. Underhållet förhåller sig ungelär likasom anläggningskostnaden. En med minskad hastighet och lättare lekomotiver minskad friktion skulle naturligtvis väsentligt inverka på banans och materielens varaktighet. Med afseende på orterna söder om Mälaren ansåg talaren, att trafikbehofvet skulle varit fullt tillfredsstäldt med en smalspårig bana, om man velat uppoffra den större hastigheten och möjligheten att vid kritiska tillfällen åstadkomma en dubbelt så stor trafik. Landet mellan Mälaren och Norrlands gräns trodde tal. skulle vara mera betjenadt med flera billiga och smalspåriga jernvagar, och talaren ansåg att flere sådana ovilkorligen förr eller sednare blefve en nödvändighet. Nytt smalt spår skulle i så fall utläggas mellan Stockholm och Upsala för att undvika omlastningen. Den kostnad, som uppkommer genom flyttning af nu på denna bandel utlagda skenor och ditläggning af nya, skulle ej blifva betydlig, och hela besparingen, genom antagandet af detta byggnadssätt för Sala-hnien, skulle, oaktadt kostnaden för denna omläggning, uppgå till ej mindre än 5!4 mill. rdr. Skenorna från Upsalalinien föreslog tal. att flytta till den nu beslu tade stambanan mellan Norrköping och Nässjö, för hvilken talaren obetingadt förordade bredt spår för att undvika två omlastningar och särskild trafikmateriel. Hvad Norrland beträffade, FORPENTKa SE ETTER SERA GER nn RO RT OR SST