Dagens Nyheter – 9 mars 1870, sida 1

kasta — och verkligen äfven bortkastade — 3 millioner rdr till krigsrustningar till stöd åt Danmark, stod borgarståndet på väg att vVotera detta störa belopp utan att säga ett ord till ledning och begränsning för regeringen (vi erinra oss väl det aftonplenumj hvari ett ståndet så föga värdigt förhållande var på väg att inträffa). Hr Ljungberg tog då initiativet till den diskussion, i hvilken af ståndets dåvarande ledare accentuerades att medlen beviljades endast med afseende på den eventualiteten, att Tyskland anfölle Danmark derför att det skiljt Holstein ifrån sig och således icke med afseende på de möjliga följderna af striden om Slesvig. Detta var den politiska ställning som regeringen då redan i hemlighet hade intagit och hvarvid den under våren 1864 äfven förblef, hvarigenom Sverige undgick att indragas alldeles onyttigt i ett krig mot Tyskland. Vi ha funnit att i statsrevisionen hr Ljungberg ytterligare genomdrifvit: 1:o. anmärkning, gående derpå ut att regeringen ej må ega under förskottstitel anvisa en mängd af riksdagen ej pröfvade och beviljade statsutgifter, hvilka börjat uppgå till ett alltför högt belopp och sedermera måst af riksdagen godkännas såsom redan afbetalda; 2:o. att besparingarne å hufvudtitlarne ej skulle få godtyckligt för tillfälliga beKof användas, utan efter sin bestämmelse i allmänhet reserveras till riksdagens framtida disposition. Se der åter tvenne yrkanden af stor vigt och hvilka blifvit hufvudsakligen efterkomna. Till åstadkommande af nödig besparing i de stora kostnader (bortåt 200,000 rdr om året), som förorsåkas deraf att staten låter öfver samma landskaper upprätta trewne stora kartverk, väckte hr Ljungberg motion om sammanslagning af två bland dessa, nemligen det ekonomiska och topografiska. Denna åsigt, som då vann mycket understöd, men likväl ej slutligen gick igenom, har sedermera mer än en gång blifvit ånyo vid riksdagarne utfalåd och skall utan tvifvel till slut göra sig gällande. Vi ha funnit att hr Ljungberg tagit verksam del i befrämjande af de förslag som gått ut på att förbättra undervisningen vid elementarskolorna och veterinärinstitutet; och ingen har ifrigare än han bekämpat statsutgifternas stegring och bemödandena att fortskynda på den skuldsättningsbana staten beträdt. Så har han år 1866 yrkat indragningar på krigsakademiens budget; afslag på äskadt anslag till resor för officerare för att lära känna försyarsväsendets utveckling i länder, der Sverige håller militärattachåer vid sina legationer; afslag på äskadt anslag af 457,000 rdr till anskaffande af gevär efter 1864 års modell, sedan förut under 4 år beviljats nära 1!2 million rår för gevär (återremiss beviljades). Samma år yrkade han och vann återremiss af statsutskottets utlåtande om förhöjning med en half million i anslaget för postverket, med hvilken återremiss åsyftades det dragande af postverkets stat under riksdagens pröfning, som sedan ock kommit i bruk. Samma år förfäktade han grekiska språkets uteslutande från de obligatoriska läroämnena och en sundare organisation af skolväsendet. I fråga om dåcharge för statsrådets ledamöter — en kinkig fråga för många repreAT Ae san as It, se