Dagens Nyheter – 28 februari 1870, sida 1

stockholm, tryCni o— -svs ga vilkor och i de flesta delar beröfvade rätt att vid afflyttning erhålla ersättning för nedlagda kostnader å jordens. eller byggnadernas förbättring, har medfört att massan af den jordbrukande befolkningen i Irland lefvat i fattigdom och elände samt att landet beständigt befunnit sig i oro och i ett laglöshetstillstånd, derunder våld och mord å egendomsegare och förvaltare hört till ordningen för dagen. Man torde lättast förstå hurudana förhållandena varit i Irland, då vi säga att der under femtio år pågått en strid mellan frälsepatroner och frälsebönder af till en stor del samma natur som föranledde några lyckligtvis mycket svaga tillstymmelser till jäsning i Skåne för något mer än ett år sedan hvilka der för den gången slutades med korporalen Tullbergs häktande. Ministeren har nu, som sagdt, afgifvit förslag till en lag, som skall så väsentligt ingripa i eganderättsförhållandena, att det här, der man icke är van vid dylikt, måste väcka det största uppseende. I Storbritannien, hvarest man i allmänhet vid lagstiftning mindre följer grundsatser än rättar sig efter hvad man för tillfället anser nödigt och praktiskt nyttigt, tager man det deremot helt lugnt och ministeren och. den liberala sidan af underhuset vill bestämma på huru lång tid arrendekontrakter skola uppgöras, äfvensom frågan om vissa ersättningar, hvilka tyckas böra bero af fritt aftal. Premier-ministern hr Gladstone framlade förslaget med ett tal som räckte tre timmar. Vi redogöra här för dess hufvudgrunder: Förslaget består af tvenne hufvudafdelningar, af hvilka den ena rörer åtkomst af eganderätt till jord och den andra handlar om landtboförhållanden. Alla på Irland särskildt tillämpliga bestämmelser äro i denna lag upptagna. Den ärihufvudsaken ingenting annat än Brights bekanta förslag, som regeringen gjort till sitt eget. De mindre jordegarnes befogenhet i afseende å försäljning och bortarrenderande af sin jerd skall utvidgas; för arrendatorerna skall det göras möjligt att — om godsegarne gå in derpå — få köpa deaf dem skötta jordlotter, vare sig genom enskilda aftal eller genom anlitände af XCjordegendomsrätten (Landed Estates Court). Äfvenledes skall tillfälle till lån för nyodlingars anställande beredas, och jordegarne skola erhålla understöd till sådana arrendatorers godtgörande, som frivilligt afstå från sina kontrakter. Den andra afdelningen rörer, som sagdt, förhållandena mellan jordegare och arrendator. Gladstone afgaf först en förklaring öfver det rättegångsväsende man vill införa i sammanhang med de föreslagna reformerna, och hvilket man tror skola underlätta och befrämja dessa. Om en tvist uppkommer mellan en egendomsegare och hans arrendator och båda enas om att vända sig till en skiljedomare, så konstitueras en skiljedomstol (Court of arbitration), och dess dom blir då afgörande, så att intet vad vidare tillåtes. Kunna icke parterna komma öfverens om en skiljedomare, så står det dem fritt att anhängiggöra saken vid deen gång i qvartalet inträffande tingen, hvarifrån det sedan går an att vädja till näst sammanträdande jurydomstol. Arrendatorerna skola, enligt lagförslaget, delas i fyra klasser efter sina särskilda förhållanAr a ER AR SA NRA OP RAR SEEN IE REA MERA RN IÅR MA FÖR