Dagens Nyheter – 23 februari 1870, sida 2

en skeppare vid. Katrina Östra Kyrkogata), besöktes hon nästan dagligen; men alltid i skymningarna eller om qvällarne, af en ficka vid namn Lina, som med henne hade en påfallande likhet, eburu något längre till växten. Denna Lina är bevisligen Selma Lovisa Angelina Magnusson, hvilken ock sedermera under hennes tid efter annan återkommande vistelse i Stockholm vanligen varit hennes uppasserska. Jemte sina syskon kar hon (Lina Magnusson) affröken erbållit ständiga understöd, och särskildt har fröken, sedan hösten 1868, betalat deras hyra. Brodern L. C. Magnusson har ock för omkring fyra år sedan uppgifvit, att han varit i frökens tjesst, och, fröken har sjelf samtidigt dermed förklarat detsamma för en för hennes olyck liga öde intresgerad person, till hvilken hon sindt Magnusson dels i ärende, dels med anhållän att om möjligt förskaffa M. någon sysselsättning: Aurora Magnusson, som under den sednare tidem at sin; vistelse i grosshandlarehuset gjort allt bestämdare anspråk pa att tituleras fröken. de ja Brache och klädd som fin dam uppträdde i sin med henne så ifinerligt förbulidna väns sull: skap; återsågs flera gånger efter denna metamor: fos af det fruntimmer; på hvars anvisning, hon blifvit såsom sömmerska i förut omtalade familj antagen. Särskildt hände dettå något af åren 1841 ölter 1842. Rora vär då djupt sörgklädd? För en det nyssnämnda fruntimrets mösters en fro —u—, i hyarg hus hon under sin torftiga symamsellstid njutit ett vänligt upptagande, hade Kon sagt, att hon sörjde sin mörfader excellensen De la Gurdid, Pill satomå person; som fått wottaga detta: vigtiga förtröönde; hade Eihellerz tid onder ett samtal om Roras förmenta höga börd en hennes (Åuroras) moster försäkrat sig kunna med ed styrka, att Rorå vore Magnussons rätta barn och alls icke någon boöftbyting. En annan systerdotter till fru -—u— möttog omkring år 1843 ett besök af Aurora, då elegant utstyrd, och igenkände i henne med fullkomlig säkerhet den fattiga flickan Röra, som hon före hösten, 1838 sew gånskartorftigt klädd i:sin mo: sters. hus. Hon fick sedan höra, att f.. d:. söm kan kallade sig fröken Helga de la Brache. När fröken började utgifva sig för f. d. konung Gustaf den IV Adöls äkta dötter, har ej kunuat utrönas. Någotointyg: häromfinnes ej: Då hon åren 1861—62. bodde -i Spånga; fick hon en gång en Almanach de Gotba och Drottning Fredrikas menmoarer, utgifna af en afhennes hofdamer. Bhitu Kon då redan länge velat passera för Gästat Adolfs dotter, började hon först efter. denna tid tala om sina slägtingar af Wasahuset! Hon skaffade sig i sjeltva. verket en så noggrunn kännedom om alla Wasafamiljens slägtförhålländend; att hot kväde förbrylla nära nog hvem. som helst. I egenskap af prinsessa skall fröken, enligt sin egen utsago, från utlandet hatra uppbrerit lett ärligt underhåll af 6000 rdr Detta är falskt. Bevis härpå är, utom henfes föregifna höga slägtinges i Wien förstkran, ifven ten omständigbeten, att när fröken jemte sin vän fiyttede till Åbo, att der öppna en flickskola, så måste ej blött vännens fader utrusta denna med penningar, Silfver och sttfFkläder) utan der var ocksa sederineta under: hela vistelsen i Failand; likasom äfven längre fram i Örebro, i-alla-bref jimmer efter pentingar, När de begge fruntimren slutligen flyttade från Åbo, leinnade då efter sig skulder, söm--de-antingeh aldrig: vårdat sig om eller. icke kunnat betala: Ännu år 1844 bar fröken i sin prestattest namhet Aurora Florsntina Magnusson. et var ock under devta famn hön sagde Ar föräta gången uppträdde i Abo. Under: försommaren hade hon skrifvit till sin-derstädes bosatta moster med; anhållan att jemte en vän få hos lisnng tillbringa, vintern. Detta bifölls, och i juli eller, augusti avbinde hön med sin följeslägerska till Åbo, der de-begge tillsatt börjä med bodde hob fröketr P.; mostern. Efter en tid uppstod-doek.missnöje och tvist mellan fröken P. och hennes hyresgijsten, så att Auröra ej längre ville erkänna fröken P. för sid moster, utan åtitog sin väns nämn. Detta väckte. ogillande oeli gaf anlednidgtilbmycket prat. Derjemte utspred fröken.P. med stor:bitterhet en mängd grofva tillmälen om sin systerdotter. Ehuru dessa i allmänhet icke trögdes, så återtog dock fröken Pl innu körtföre sid död icke sina ord; j i Huru fröken jemte sin trogna följeslagerska år 1845 återvände tiil Stockholm, der hon i oktober ihånad fick sitt Hamtd Magnosson utbytt mot de lä Brache, är genom lektor Nörrbys artikel: bekant. . Såsom, fröken de la Brache.suppträdde hon ock under den sednare, vistelsen i ÅNDO 1846-1848. I den derstädes upprättade flickskolan: deltog fröken Så till vida i ärbetet, att hon undervisade åtminstone i-stenskbistorid: Hon syntes vara. ganska hemmastadd:. i detta ämne. Huruvida hön redan nu var så kinslig, att hon, såsom förbällandet sedermera blef i Örebro, svimmade, när bärnen nämnde Göstaf IV Aälolfs. nämn, är:ej bekant, men att hon brukade svimma hvarje gång tidningarne omförmälde,. att någon förnäm, svensk stupat.i det då pågående danska kriget, det är af en f. d. elev. i -Skwlan intygade, Vi härvid ej kuntat i de oss lemnade.berättdlserna uUpptfckiv något, söm hän tyder derpå, att fröken förstått, eler talat nås got främnisnde språk. Men under något af.åren 1841—313 uppgaf hon sjelf för en enkefru, att hom lärde EF syråk mm om. för att kuna hålla