öppen för sig och kan draga hvarthän man vill. Uppgör man cha dagen en plan, som man i: följd af en tillfällighet, en nyck önskar förändra den andra, nåväl — ingenting hindrar en att följa denna nyck och resa i alldeles motsatt riktning mot hvad man egentligen skulle. 0 oo Ja, ni Har rätt, svarade jag honom. Men då det således är er likgiltigt hvilken väg ni tager, kunde ni då icke ha lust att följa med mig till Drammen? — Till Drammen? uppropade han långsamt och stirrade framför sig med en djup, tankspridd blick, liksom hade dessa ord fört honom in i en krets af gamla, till hälften glömda minnen. Det finnes endast ett ställe i hela verlden, dit jag icke kan följa er, och det är just till denna stad. I detsamma närmade sig oss den ene vägvisaren. — Om herrarne ha lust att skjuta; sade -han, så satte :sig just nu två stora tjädrar i ett af de närmaste träden. Vi sutto af hästarna och gingo långsamt framåt. På ungefär sex stegs afstånd lade min följeslagare an, och i nästa ögonblick låg den ena fågeln död på marken. För att jaga den andra gjorde vi några afvikelser från vägen. Han fälldes om en:stund, men då nu jagten en gång var börjad, var det icke så lätt att sluta. Vi fortsatte derför vår färd till fots för